- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
169

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Sjette kapitlet. Instrument för afvägning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Under antagandet, att höjdskilnaden är proportionel med
b͵͵ — ett antagande, som kan göras för höjdskilnader
under 100 à 150 meter — är C den koefficient hvarmed
b͵͵ skall multipliceras, för att höjdskilnaden må erhållas.
För höjdskilnader under 100 meter afviker det på detta sätt
erhållna resultatet i allmänhet ej med mer än en meter från
det som Babinets formel lemnar.

131. Qvicksilfverbarometerns användning för
höjdmätning.
Om lufttrycken och lufttemperaturerna ej ledo någon
förändring under den tid, som behöfdes att förflytta en
barometer från en station till en annan, så skulle höjdmätning
kunna verkställas med blott en barometer. Nu äro imellertid
såväl lufttrycket som lufttemperaturen, äfven under
jemförelsevis korta tidrymder, underkastade förändringar. På grund
häraf kan i allmänhet ingen tillförlitlighet i
höjdmätningsresultatet erhållas, om ej observationerna göras samtidigt i de båda
orterna, eller om ej dessa förändringar oskadliggöras på annat
sätt. I förra fallet måste två barometrar användas. Alla
noggranna barometerhöjdmätningar verkställas med två
barometrar, som blifvit förut jemförda med en normalbarometer, på
det att man genom hvardera af de aflästa
barometerhöjdernas reduktion till normalbarometerhöjd må blifva oberoende
af barometrarnes skiljaktighet.

Barometrarne uppställas samtidigt i de stationer,
hvilkas-höjdskilnad sökes. Härvid tillser man. att barometern och
termometrarne ej blifva utsatta för solstrålar, och vänder
derför alltid rören från solen samt uppsätter, när så är nödigt
en medförd skärm. Äfven bör man såvidt möjligt är göra
sig oberoende af lokal värmeutstrålning från jordytan. Detta
gäller isynnerhet vid val af plats för den vanligen löst
medförda termometern för mätning af luftens temperatur. Sedan
barometern blifvit uppstäld och lodad, aflägsnar man sig från
instrumentet för att hindra kroppsvärmen att inverka, och
först en half timma efter uppställningen börjar afläsningen,
Man afläser först vid termometrarne innan kroppsvärmen
hinner utöfva något inflytande. Sedan klappas barometern
varsamt på baksidan, inställes dioptersigtena i
qvicksilfver-kupornas tangentplaner och afläses vid nonierna.

Äfven med en barometer kan vid gynsam väderlek och
under kort tidrymd tillfredsställande resultat erhållas, om,
efter stationeringen i de båda stationerna, man återgår till
den första och stationerar der ånyo. Har under tiden
lufttryck och temperatur ändrat sig likformigt, så fås
höjdskilnaden oberoende af dessa förändringar, om vid dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free