- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
176

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Sjette kapitlet. Instrument för afvägning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fixpunkten sökas. Båda observatörerna göra härvid samtidiga
observationer — i de punkter som ej synas från fixpunkten
enligt på förhand öfverenskommen tid. De böra derför hafva
noga jemfört sina ur. Om t. ex. vid den stillastående
barometern och dess termometrar afläses hvar 10:de minut, så
blir tidsintervallen mellan hvarje observation vid den rörliga
barometern och den i tiden närmast liggande observationen
vid den stillastående barometern så obetydlig, att de
antingen kunna anses samtidiga eller, om lufttrycket hastigt
vexlat, genom en lätt verkstäld interpolering kunna skarpt
reduceras till samma tid. Observationstiden och allt som för
öfrigt kan belysa mätningen antecknas naturligtvis för hvarje
station i protokollet. Såväl vid mätningens början som vid
dess afslutning böra de båda barometrarne, såvidt det låter
sig göra, jemföras i fixpunkten. Visar sig (oafsedt att
lufttrycket under tiden ändrat sig) att vid hvardera tillfället de
båda barometrarne angifva samma till 0° reducerade
barometerhöjd, så kunna de korresponderande och med hänsyn till
tiden korrigerade observationsserierna användas, utan att
underkastas någon vidare korrektion än reduktionen till
motsvarande qvicksilfverpelarhöjder vid 0°. Visar det sig
deremot såväl vid ena som vid andra tillfället en afvikelse, men
som är lika stor i båda fallen, så får naturligtvis hvarje
afläsning korrigeras med denna afvikelse.

Visar sig slutligen ej afvikelsen vara 0 eller lika i båda
fallen, så får den med all säkerhet tillskrifvas att den
rörliga barometern blifvit skakad eller stött. Höjdmätningen
är då otillförlitlig. Det må imellertid påpekas, att en
aneroidbarometer som varit utsatt för starka tryckvexlingar (i
mycket kuperad terräng), först efter någon tid återtager sitt
normala tillstånd och att en mindre afvikelse häri kan få
sin förklaringsgrund.

I Sachsen har man nyligen [1] mätt på så sätt, att de
båda observatörerna efter hvarandra och i samma nummerföljd
besökt punkterna, dervid undan för undan görande samtidiga
observationer i två närliggande punkter. Detta
mätningssätt torde ej medföra samma skärpa som det föregående.
För öfrigt vet man i händelse af rubbning i barometrarnes
utslag ej hvilkendera, som kommit i olag.

Höjdmätning med en barometer kan vid stadig
väderlek och under ej allt för lång tidrymd utföras på så sätt,
att man, utgående från fixpunkten, observerar i samtlige
punkterna och sedan i omvänd ordning observerar i dem ånyo


[1] »Der Civilingenieur« för 1875.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free