Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Sjette kapitlet. Instrument för afvägning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under aktgifvande på att för hvarje mellanpunkt ungefär
lika lång tid förflutit mellan de första observationerna som
mellan de sista observationerna i fixpunkten och
mellanpunkten. Hafva då lufttryck och temperatur ej ändrat sig
eller ock ändrat sig likformigt, så fås för hvarje punkt
höjdskilnaden mellan den och fixpunkten, om aritmetiska
mediet af de båda observationerna i fixpunkten
kombineras med aritmetiska mediet af de båda observationerna i
punkten.
Då höjdskilnaderna äro små (under 100 meter) kan man
beräkna dem enligt H = C(b͵͵ − b͵), hvarvid C bestämmes
genom formeln (61). Oftast kan samma koefficient
användas för flera på hvarandra följande bestämningar; vid mindre
noggrann mätning och stadig väderlek under loppet af en
hel dag [1].
Föregående koefficient C är bestämd utan hänsyn till
instrumentet, alldenstund den endast gäller för de till 0°
reducerade barometerhöjderna. Genom att samtidigt med
mätningarne empiriskt bestämma och använda den koefficient
som för tillfallet gäller för de direkt observerade
barometerhöjderna, kan man på ett beqvämt och ganska säkert
sätt höjdmäta, då höjdskilnaderna ej öfverstiga 150 à 200
meter. Detta låter sig göra, om man har två genom
trigonometrisk höjdmätning eller afvägning bestämda fixpunkter
med erforderlig höjdskilnad, i närheten af eller mellan hvilka
punkterna som skola bestämmas äro belägna. Man
stationerar och afläser i så fall först i ena fixpunkten, sedan i alla
mellanpunkterna och sist i andra fixpunkten.
Beteckna a och a͵ afläsningarne i fixpunkterna, h deras
höjdskilnad samt u afläsningen i en punkt, hvars höjd x öfver
eller under en af fixpunkterna sökes, så kan man för smärre
höjdskilnader sätta: a—a͵∶a—u = h∶x, hvaraf
x = [h∕(a − a͵)](a − u) = C͵(a − u) ...... (64).
Det torde väl knapt behöfva påpekas att koefficienten
C endast gäller vid det tillfälle, då den blifvit bestämd.
Vid en annan temperatur och ett annat lufttryck skulle en
annan koefficient hafva erhållits.
Mätningen blir, såvida ej synnerlig stadig väderlek råder,
först tillförlitlig, om man korrigerar för förändringar i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
