Geodetisk mätningskunskap / 181 (1876) Author: Johan Oskar Andersson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Sjunde kapitlet. Instrument för grafisk vinkelmätning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fastläsas vid taflan medelst ringen b och de fyra skrufvarne c.
Ringens diameter är så stor (120 à 180 m.m.), att man i
händelse af noggrann centrering af punkten på taflan öfver
stationspunkten kan, sedan
skrufvarne c blifvit behörigen
tillbakavridna, utan att rubba stativet,
erforderligt förskjuta taflan.
Taflan kan aflyftas från eller vridas
kring stativtappen, när
klämskrufven k blifvit behörigen
tillbakavriden.

Fig. 133, 134.



Några olika konstruktioner
af mätbord, befintliga i
Teknologiska Institutets samlingar, må i
det följande i korthet antydas.

Fig. 133 och 134 visa en
skiss af ett större matbord af god,
men dyrbar konstruktion. Taflan,
fastläst medelst ring och
fästskrufvar vid korset, kan, när
klämskrufven k är uppskrufvad,
vridas på fri hand och, när den är
tillskrufvad, vridas genom
orienteringsskrufven m. Stativets
öfverdel är fastläst vid
stativplattan förmedelst den sferiska
nöten n, inpassad uti en
motsvarande fördjupning hos
stativplattan, men kan, genom att nöten
är på tre sidor affasad, för ett
visst läge aflyftas från nämnde
platta. Horisonteringen sker
med de fyra skrufvarne s,
hvarvid rörelsen eger rum kring
nötens medelpunkt.

Fig. 135.



Fig. 135 antyder den i Sverige
mest använda konstruktionen.
Taflan kan endast med fri hand
horisonteras och orienteras. Det
förra sker, sedan klämskrufven k
blifvit behörigen uppskrufvad
under vridning kring nöten n; det
senare sedan klämskrufven s blifvit lösskrufvad genom
vridning kring tappen t.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>