- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
189

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Sjunde kapitlet. Instrument för grafisk vinkelmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vara den gifna triangeln, A B den kända sidan samt a b
vara den motsvarande, i bestämd skala på taflan uppritade
linien, och antag vidare att B är otillgänglig eller att man
ej har fördel af att stationera i denna punkt.

Sedan matbordet blifvit på förut anfördt sätt uppstäldt
och orienteradt i A, drages en diagonal till C. Mätbordet
uppställes sedan i C. Som imellertid, längden af A C ej är
känd och således punkten c ej kan afsättas från a, får man,
för att kunna något så när orientera matbordet öfver C, efter
ögonmått eller genom stegning uppskatta A C och i den gifna
skalan afsätta a c. När c blifvit sålunda approximativt
utsatt lodas c öfver C, lägges linialkanten utefter c a och
vrides taflan tills syftplanet träffar en i A uppstäld signal,
d. v. s. till c a är parallel med C A Sättes nu nålen i b
och vrides diopterlinialen kring b tills signalen i B insyftas
samt drages en linie (bakåtafskärningslinie) utefter
linialkanten, så erhålles en punkt <i>c͵, som är den sökta, om den
ligger lodrätt öfver C, men som eljest är den tredje
punkten i en triangel a b c͵, likformig med A B C͵, i stället för
med A B C. Som imellertid orienteringsfelet C C͵, sällan
öfverstiger 30 m.m. under det att sidorna C B och C͵ B i
allmänhet uppgå till 50 à 1000 meter, så är felvinkeln C B C͵,
så liten (se 153), att den i allmänhet rymmes i en
blyerz-linie (felet för a c͵ erhålles om c c͵ divideras med skaltalet).
Vill man imellertid söka att skarpare bestämma den
motsvarande punkten till C, så orienteras mätbordet med
lodrätt öfver C, och göres ett nytt bakåtsnitt. Man finner då
i allmänhet, att de båda afskärningslinierna sammanfalla; men
om icke, är den sista punkten den sökta.

Fig. 142.
illustration placeholder


Har vid stationeringen i A diagonaler
dragits till kringliggande
punkter, så kan, sedan
blifvit bestämd,
afskärningar dragas vid
stationeringen i C till
samma punkter och dessa
sålunda bestämmas från
A C såsom baslinie.

149. Att bestämma en punkt genom polarmätning. Detta
mätningssätt, som hufvudsakligen användes, då en punkt blott
är synlig eller kan bestämmas från en station, består uti att
man till den ifrågavarande punkten drager en diagonal,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free