Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Sjunde kapitlet. Instrument för grafisk vinkelmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om (fig. 146 om D ligger utanför, fig. 148 om D ligger
inuti triangeln A B C) vinkeln u afsättes i c vid a c och
vinkeln v afsättes i a vid a c samt kring den så erhållna
triangeln a c e en cirkel omskrifves, så är, alldenstund de på
kordan a e stående vinklarne a d e och a c e äro lika stora och de
på kordan c e stående vinklarne c a e och c d e äro lika stora,
skärningspunkten mellan den förlängda b e och nyssnämnde
cirkel den sökta punkten d. b e är således orienteringslinie för B.
För att på lämpligt sätt vid a c afsätta vinklarne u och
v kan man gå till väga sålunda: Man lägger (fig. 149 om
D ligger utanför, fig. 152 om D ligger inuti triangeln A B C)
liniaien efter c a, vrider taflan tills syftplanet råkar signalen
A och afsätter u, i det man från c drager en diagonal till B;
man ändvänder linialen, lägger den ånyo efter c a, vrider
taflan tills syftplanet råkar C, och afsätter v, i det man
från a drager en diagonal till B. Egentligen skulle (såsom
fig. 149 och 152 visa) c och a lodas öfver D; men i de flesta
fall utöfvar den excentricitet som föranledes af ofvannämnde
förfaringssätt så oskyldigt inflytande, att besväret med
lödning kan undvikas. Är imellertid punkten e sålunda funnen,
så lägges linialen efter orienteringslinien e b, som utdrages,
och taflan vrides till syftplanet råkar B; e b är då (fig. 150
Fig. 149—151.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
