- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
197

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Sjunde kapitlet. Instrument för grafisk vinkelmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

matematiska linier och punkter. Om det antages
att konstruktionslinierna i allmänhet äro 0,1 m.m. breda, så kan man i
skalorna ⅟₁₀₀₀, ⅟₂₀₀₀, etc., ej kartlägga en punkt eller på kartan
uttaga afstånd skarpare än på 100, 200 m.m. etc. när.
Antages vidare att ej längre konstruktionslinier än 200 m.m.
förekomma, så är det vinkelfel, som hvardera af dessa linier
rymmer, (206265·0,1)∕200 = 103 sek.

Förutom af den grafiska metodens uttrycksmedel
inskränkes äfven noggrannheten af syftlinialens
ofullkomligheter och en mer eller mindre felaktig uppställning af
mätbordet.

Hänvisande till hvad i 14 blifvit sagdt rörande
diopterlinialen, må hvad beträffar tublinialens kollimationsfel och
dess horisontalaxels lutning anföras, att de i vanlig terräng
i allmänhet föranleda mindre vinkelfel än det nyss anförda
gränsfelet; att de deremot i kuperad terräng kunna
föranleda fel, som i den grafiska konstruktionen blifva
märkbara. Med anledning häraf kan det i mycket kuperad
terräng vara förmånligt att hafva vattenpass på
horisontalaxeln. De inom landtmäteriet begagnade diopterlinialerna
förekomma understundom så groft arbetade, att de ej förmå
mäta med den noggrannhet, som kan grafiskt uttryckas.

Vi hafva flera gånger i det föregående lemnat utan
afseende inflytandet af att punkten på taflan ej legat exakt
öfver punkten på terrängen. Om det såsom förut antages,
att bredden af en konstruktionslinie är 0,1 m.m. och att ej
längre konstruktionslinier än 200 m.m. förekomma, så kan
(under temligen ogynsamt läge af excentricitetslinien) den
spetsiga (basen motstående) vinkeln uti en likbent triangel,
hvars bas är 0,1 och hvars båda lika sidor äro 200 m.m.
antagas såsom gräns för det tillåtna, excentriciteten
motsvarande vinkelfelet. Betecknas längden af en triangelsida
på terrängen med l och den största tillåtna
excentriciteten (afståndet mellan punkten på terrängen och lodlinien
som går genom punkten på taflan) med x, så är,
alldenstund felgränstriangeln på taflan skall vara likformig med
feltriangeln på terrängen, x = 0,1 l∕200 = l∕2000.
För l = 100 meter skulle den tillåtna excentriciteten vara 50 m.m. Vid grofva
dioptrar kan den saklöst vara ännu större.

Taflans lutning utöfvar för mindre lutningsvinklar så
ringa inflytande, att den vid mätning i plan terräng med
erforderlig noggrannhet kan efter ögat horisonteras.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free