Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Åttonde kapitlet. Distans- och höjdmätningsinstrument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna skruf, som imellertid ej förmår mäta större
lutningsvinklar, kan äfvefl användas, då man vill med större skärpa
än hvad tuben förmår bestämma afstånd.
156. Teori. Om (fig. 158) på godtyckligt afstånd från
en horisontel distanstub med enkelt okular en vanlig i meter
(fot) graderad afvägningsstång uppställes, så inneslutes på
denna mellan de båda distanskorsens syftlinier en viss längd h.
Om a betecknar stångens, a͵, den uppkomna bildens afstånd
från objektivets medelpunkt samt b afståndet mellan
distanskorsen, så kan på grund af trianglarnas likformighet följande
analogi uppställas: a∶a͵ = h∶b. Häraf skulle, emedan b är
konstant och h kan afläsas, a kunna bestämmas om a͵, vore
konstant. Som imellertid a͵ varierar med a enligt relationen
1∕f = 1∕a + 1∕a͵ så blir om a͵ elimineras
a − f = (f∕b) ∙ h <sp>.........<sp> (165).
Fig. 158, 159.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
