- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
215

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Åttonde kapitlet. Distans- och höjdmätningsinstrument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

understycket är (fig. 164) anbringad en fjeder, som sträfvar att
vrida tubens okularände uppåt kring axeln d och som får
sin vilja fram eller ytterligare spännes, allt efter som hylsan
vrides åt ena eller andra hållet. Denna fjeder verkar
påtagligen ock till att upphäfva den döda gången hos
skrufven. Hela hvarf afläsas vid en rätlinig skala; bråkdelar
vid skrufskifvan. Skifvan är graderad i 100-delar. Vid
afläsning uppskattar man tiondedelar af delningsafståndet.

För att underlätta skarp inställning af tuben har
ingeniör Börtzell anordnat med en skruf utan ände s som griper
in i en snäcktandning hos muttern M. Denna skruf kan
genom häfstången h och en dermed i förbindelse varande
excenterskifva göras overksam, när man vill direkt vrida
muttern.

Den Stampferska konstruktionen uppfyller ej de vilkor,
som föregående teoretiska betraktelse förutsätta. Dels skära
koilimationsaxeln och axeln d ej hvarandra, dels är
skrufven så fästad vid tuben att den måste svaja då tuben
vrides, och slutligen ligger ej skrufvens anbringspunkt midt för
utan under koilimationsaxeln. Vi skola längre fram belysa
i hvad mån dessa felaktigheter inverka menligt på
mätningsresultatet.

163. Bestämning af instrumentets konstant. Man
uppmäter med noggrannhet och helst under användning af
basstänger en linie om 300 meter eller mer och betecknar hvar
30:de eller hvar 50:de meter med en sticka; ställer sedan
upp instrumentet, så att (tuben värd åt de utsatta stickorna)
tubens ledaxel d, kring hvilken tuben kan vridas, kommer
lodrätt öfver utgångspunkten. För att härvid, hastigt kunna
ställa vertikaltappen lodrätt, bör man förut hafva instält
mikrometerskrufven för den afläsning, som svarar mot
vattenpassets och vertikaltappens mot hvarandra vinkelräta lägen.
När linien blifvit uppmätt och
instrumentet uppstäldt, återstår innan
mätinngsoperationerna begynna att så
fästa brickorna vid stången, att
afståndet a mellan deras syftränder
blir mycket noga bestämdt (dessa
äro (fig. 166) lämpligen svarta och
hvita och så målade, att en 10 m.m.
bred, hvit syftrand erhållits). Ju
större detta afstånd är, desto nogare
blir resultatet. Imellertid medgifver
Stampfers konstruktion ej större vridning af tuben, än att
man redan i plan terräng ej kan på afstånd under 60 meter

Fig. 166.
illustration placeholder



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free