- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
225

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Nionde kapitlet. Instrument för ytmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Liedbecks ytberäknare.

172. Ytberäknaren (fig. 176, pl. 3) är sammansatt af
följande hufvuddelar: en ram a, fyra rullhjul h — två och
två fästade på samma axel — hvarigenom instrumentet kan
parallelt med sig sjelf föras närmare till eller längre bort
från den som använder det; en ändlös kedja k, spänd kring
två trissor t, hvaraf den till venster är försedd med visaren v;
en fast visartafla b; en mindre med tänder försedd tafla c,
hvilande på den fasta taflan och rörlig kring sin medelpunkt;
en mot ena rullhjulet släpande bromsklaff d och en längs
efter ramen rörlig samt med handtag försedd skifva,
löparen s, som uppbär en diopter e och två tangenter f, medelst
hvilka kedjan kan vexelvis på ena eller andra sidan
fastläsas vid löparen.

Den trissa t, på hvars axel visaren är fästad, är i och
för justering sammansatt af två skifvor: en konisk skifva,
kring hvilken kedjan är lagd, och en konisk eller cylindrisk
styrskifva för kedjan, hvaruti den förra skifvan är till en
del försänkt. Mellan skifvorna är en fjeder, som sträfvar
att i axiel led åtskilja dem, och på yttre sidan af den
förstnämnda skifvan finnes en justerskruf, medelst hvilken hon
kan mer eller mindre försänkas uti styrskifvan. Under
visa[ren] sitter en liten tagg, som genom en spärrhake ingriper uti
lilla taflans tänder, hvarigenom denna tafla ryckes fram med
en tand för hvarje hvarf hos visaren.

[1]

173. Användning. Instrumentets visare och lilla tafla c
ställas på följande sätt: Den ena tangenten nedtryckes och
löparen föres fram eller tillbaka tills visaren kommer ¹⁄₈ hvarf
framom 0. Med en blyerzpenna eller någon annan spets
vrides lilla taflan, tills hennes begynnelse- och slutpunkt står
midt för det på stora taflan pekande fingret. Medelst en
tangents nedtryckning och löparens skjutning bringas
visaren tillbaka till 0.

Nu lägges poletten på egofiguren och vrides tills
figurens gränser upp- och nedtill tangeras af två polettens linier
(är figuren mycket oregelbunden eller eljest sådan, att den
ej väl kan bringas i önskadt läge, så afdelas den med
blyerzlinier). Ytberäknaren ställes öfver poletten, så att längdriktningen



[1] Vid den hittills för åkerskalan och för polett med en linies mellanrum
uppgraderade ytberäknaren har lilla taflan 20 tänder, och beteckna
på denna tafla talen 5, 10, etc. qvadratrefvar, samt på den stora taflan I, II,
etc. qvadratrefvar och 10, 20, etc. qvadratstänger. Hvarje delningsafstånd
motsvarar 2 qvadratstänger.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free