- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
229

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Nionde kapitlet. Instrument för ytmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de rektanglar, som inneslutas af grundlinien, nämnde linier
och de från dem vinkelrätt utgående linierna, och att areorna
således direkt afläsas vid planimetern, om märket förts i
positiv led och valsens samt löprullens radier äro så bestämda,
att rotationsvinkeln för en skaldel svarar mot ytenheten.

Föres märket från a medsols ut efter den slutna, af
grundlinien skurna trapplinien a b c d e f, hvars afsatser äro
parallela med eller vinkelräta mot grundlinien, så roterar
löprullen endast, men roterar positivt, då det föres parallelt
med grundlinien. Man afläser alltså vid återkomsten till a
arean på fig. I.

Föres märket medsols ut efter en dylik trapplinie, som
ej skäres af grundlinien (fig. II eller III), så framrycker den
graderade skifvan under rörelsen från a till c med ett antal
skaldelar, som svarar mot arean på figuren m a b c n och
tillbakarycker under rörelsen från c till a med ett antal
skaldelar som svarar mot arean på figuren m e d n. Man afläser
således vid återkomsten till utgångspunkten arean på
figuren a b c d e.

Hvad som blifvit sagdt om ofvannämnde figurer gäller
oberoende af afsatsernas storlek, således äfven om afsatserna
äro oändligt små, d. v. s. om trapplinien öfvergår i en
kroklinie. För ifrågavarande instrument gäller alltså: Om
märket får medsols beskrifva en sluten kroklinie utan öglor, så
afläses vid återkomsten till utgångspunkten arean på den
af kroklinien inneslutna figuren.

Får märket kringfara en kroklinie, som förslingrar sig
(fig. IV) så att den bildar öglor, så blir arean på hvarje
medsols kringfaren ögla adderad till, men arean på hvarje
mötsols kringfaren ögla subtraherad från grundfigurens area.
Arean på en inåtböjd och medsols kringfaren ögla kominer
påtagligen två gånger att medtagas. Huru man i
öfverensstämmelse med det ofvan sagda skall föra märket för att få
veta skilnaden mellan gräfnings- och fyllningsareorna vid
banksektioner i en sidosluttning visar fig. V.

För att bestämma valsens och löprullens radier har man
formeln x y = r r͵ w. Är den graderade skifvan indelad i
100-delar och man vill, att en skaldel skall motsvara en
ytenhet, så har man att i denna formel insätta värdena x y = 1
och ω = 2π/100 och får då 1 = r r͵ 2π/100, hvaraf

        r r͵ = 15,91 .......... (178)

r och fås naturligtvis härvid uttryckta med den ytenheten
motsvarande längdenheten.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free