- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
230

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Nionde kapitlet. Instrument för ytmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kommissionslandtmätaren J. P. Ljungström har
konstruerat en linearplanimeter, hvars linial kan inställas under
hvilken vinkel som helst med löprullens axel. Instrumentet
kan härigenom anordnas för olika ytenheter.

Bildar (fig. 175) linialen (grundlinien) en vinkel v med
löprullens axel, och föres märket kring en parallelogram,
som bestämmes af grundlinien, en dermed
parallel linie x och två från denna linies
ändpunkter parallelt med löprullens axel
utgående linier y, så erhålles som förut
löprullens rotationsvinkel ur x y = r r͵ ω; men
den kringfarna figurens area är ej x y utan
x cos vy. Den skalenheten motsvarande
ytenheten minskas alltså proportionelt med
cosinus för vinkeln v.

177. Pröfning. För att pröfva linearplanimetern ritar
man upp cirklar och rektanglar med fina och skarpa linier,
låter märket kringfara dessa figurer och jemför deras
beräknade areor med de af planimetern angifna. Visar det
sig härvid, att differenserna ej öfverstiga ¹⁄₁₀₀₀ af arean
och att de blifva än positiva än negativa, så är
instrumentet i ordning. Visar det sig åter att planimetern
angifver oupphörligt för stora eller oupphörligt för små areor, så
måste antingen löprullens eller valsens diameter ökas eller
minskas, ty ju mindre radier ju större rotations vinkel [1].
Äro felen ej stora, så kan man genom att använda gröfre
eller finare tråd möjligen få instrumentet korrekt. Eljest
måste antingen valsen eller löprullen omgöras eller
afsvarfvas, såvida ej, såsom på Ljungströms konstruktion, linialen
kan vridas i förhållande till löprullens axel. I så fall göres
vinkeln v spetsigare eller trubbigare, allt efter som
instrumentet gifver för stora eller för små areor.

Huru man afhjelper öfriga felaktigheter som kunna
inverka menligt, såsom att det mot skifvan vinkelräta plan,
uti hvilket löprullens axel ligger, ej skär skifvan utefter en
dess diameter, att skifvan har ojemnheter, att löprullen på
grund af för stor tappfriktion eller af att indexlöparen tager
för stor kraft i anspråk, ej är tillräckligt lättrörlig o. s. v.,
öfverlemnas åt läsarens bepröfvande.

178. Noggrannhet. För att utröna när
linearplanimetern mäter noggrannast hafva vi att undersöka, huru man
lämpligast bör ställa den relativt till figuren, på det att




[1] Bauernfeind m. fl. taga miste, då de påstå motsatsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free