- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
232

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Nionde kapitlet. Instrument för ytmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(en svart prick), som vid mätningen med tillhjelp af
händtaget k föres utefter konturlinien till den figur, hvars area
sökes. Förutom på punkterna P och M hvilar instrumentet
på flänsen till ett graderadt hjul H, hvars vridningsaxel är
inpassad vid sidan af och parallelt med armen A M. Detta
hjul kommer på grund af friktionen mellan flänsen och
papperet i rotation, då armen A M vrides. Hjulets skifva är
graderad i 100 lika delar, och den vid armen A M fästade
bågformiga nonien i 10 delar. Noniens utslag ar alltså
tiondedelen af en skaldel eller tusendedelen af ett hvarf. För att
man, om så påfordras, må lätt kunna hålla reda på antalet
hela hvarf, har hjulets axel en skruf r utan ände, som
ingriper uti ett dref med 10 tänder. Detta dref är fästadt
vid axeln till en skifva s, som är försedd med 10
delningsstreck. Skifvan framrycker följaktligen med ett
delningsstreck för hvarje hvarf hos hjulet. Vigten v har till
ändamål att hindra stiftet från att hoppa ur centrum och att
gifva erforderligt tryck mellan hjulflänsen och papperet.

Återkommande till instrumentets användning, vilja vi
i det följande endast förutskicka hvad som för uppfattningen
af dess teori är nödigt att på förhand veta.

På det plant lagda papperet, som innehåller den figur
hvars area sökes, väljes polpunkten i eller utom figuren.
Stiftet nedtryckes vertikalt, så att glasskifvan och
hjulflänsen ligga an mot papperet. En punkt på figurens
omkrets utsattes och sedan man fört märket öfver punkten och afläst
hjulets ställning eller under upplyftning af detsamma inställt
dess nollpunkt midt för noniens, föres märket noggrannt
kring hela omkretsen tillbaka till utgångspunkten. Man
afläser nu hjulets nya ställning. Om polen tagits utanför
figuren angifver det antal delningsstreck, hvarmed hjulet
framryckt, dennas yta i någon, af instrumentets
dimensionsförhållande beroende enhet; har den tagits inom figuren, så måste
en för hvarje instrument karakteristisk konstant adderas till
det af hjulet angifna talet, för att figurens ytinnehåll må
erhållas.

180. Teori. Emedan hjulet ej roterar, när märket
föres i dess axels riktning, så kan det ej heller rotera, när
man, efter att så hafva fastläst armen AM₁ vid Ap
(fig. 179, pl. 4), att hjulflänsens plan går genom polen p,
låter märket alstra cirkeln Mu v O. Denna cirkel, som
må benämnas grundcirkeln, har en viss betydelse för
instrumentet. Betecknas med grundcirkelns radie, med l
längden af armen AM₁ med R längden af armen A₁ p samt



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free