Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Nionde kapitlet. Instrument för ytmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om (fig. 184) e a f d b s är ett genom ledgångar vid
a, f, d och b förbundet armsystem, som bildar parallelogrammen
a f d b och uti hvilket punkterna f, p och s ligga i rät linie, så kommer, när systemet försättes i rörelse kring punkten
f, p och s att beskrifva likformiga figurer, som derjemte
förhålla sig som d b och d s; ty emedan d b sammanfaller
med d s, och för hvilket läge än armsystemet kan få
vinklarne b och d äro lika stora, samt emedan relationen f d∶d s = p b : b s ständigt eger rum, så måste för hvilket läge än
armsystemet kan få, punkterna f, p och s ligga på samma
räta linie och således f p : f s = d b∶d s. Men sammanfaller
alltid f p med f s och förblir förhållandet mellan dem alltid
konstant, så kommer påtagligen p och s att beskrifva
likformiga figurer, som förhålla sig som d b till d s. Låter man
derför ett i s fästadt stift kringfara en figur, så uppritar en
i p fästad penna en härmed likformig figur uti skalan d b∶d s.
Fig. 183.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
