Geodetisk mätningskunskap / 255 (1876) Author: Johan Oskar Andersson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Koordinatberäkningen sker efter löpande nummer och
enligt följande formler, hvilkas allmängiltighet utan vidare
förklaring torde af fig. 188 framgå. Slutsumman medgifver
ett lätt sätt att kontrollera räkneoperationerna. Erinras må
att a sin α blir negativ för a > 180 och att a cos α blir
negativ för α mellan 90° och 270°.

        α₂   = α₁ + v₂ — 180       }
        α₃   = α₂ + v₃ — 180       }
        α₄   = α₃ + v₄ — 180       }
        .......................... }..... (189).
        α_n₋₁ = α_n₋₂ + v_n₋₁ — 180    }
        α_n  = α_n₋₁ + v_n   — 180    }
        __________________________ }
        α_n  = α₁  + ∑ v − p ∙ 180 }

        y₂   = y₁  + a₁ sin α₁     }
        y₃   = y₂  + a₂ sin α₂     }
        y₄   = y₃  + a₃ sin α₂     }
        .......................... }..... (190).
        y_n   = y_n₋₁ + a_n₋₁ sin α_n₋₁ }
        _________________________ }
        y_n   = y₁  + ∑ a sin α    }

        x₂   = x₁  + a₁ cos α₁     }
        x₃   = x₂  + a₂ cos α₂     }
        x₄   = x₃  + a₃ cos α₃     }
        .......................... }..... (191).
        x_n   = x_n₋₁ + a_n cos α_n₋₁  }
        _________________________ }
        x_n   = x₁  + ∑ a cos α    }

För att underlätta räkneoperationerna och förebygga
misstag kan man föra dem schematiskt enligt följande schema,.
hvilket vi taga oss friheten
citera ur "Taschenbuch der
prachtischen Geometri von
Wilh. Jordan". De uppmätta
storheterna äro skrifna med
kursiv stil. Räkningen är
utförd med två decimaler på
metern och med enstaka
sekunder. Två decimaler på
metern kan väl knapt
undvikas, men det torde i
allmänhet vara tillfyllest om
vinklarne uttryckas på 10 à 30
sekunder när — till och med
understundom på l minut när.
Grunderna för schemats
uppställning torde föröfrigt utan
vidare förklaring fattas. Till ledning visar fig. 189 en efter
ögonmått gjord teckning af linietåget, som schemat upptager.

Fig. 189.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>