Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så fås den sökta polygonen. Det torde ej
behöfva särskildt förklaras, huru man i full öfverensstämmelse
med förevarande fall går till väga, då de båda sista
polygonsidorna korsa hvarandra.
215. Detaljmätning genom paralleler. Detta
mätningssätt användes mest i plan terräng. Man utstakar genom
trakten och längs efter densamma en hufvudbaslinie, och
sedermera från och vinkelrätt mot den på bestämda afstånd
parallela linier (paralleler). Afståndet mellan parallelerna
— i medeltal 200 à 300 meter — beror dels på skalan, i
hvilken man mäter, dels på terrängförhållanden, men bör i
vanliga fall ej vara större, än att midt imellan två
närgränsande paralleler belägna punkter kunna från någon af dem
genom erforderligt goda afskärningar bestämmas.
Utstakningen af parallelernas, mot baslinien vinkelräta riktningar sker
lämpligast med teodolit, men i brist deraf med korstafla eller
genom att de utkonstrueras vinkelrätt mot baslinien på
taflan och sedan förmedelst syftlinialen utstakas på terrängen.
Användes korstafla, bör man gå till väga på sätt i 102 är
angifvet för att stakningen må blifva oberoende af att
spåren ej bilda rät vinkel med hvarandra, och för öfrigt, när
ej stakningen är verkstäld med teodolit, genom
kontrollmätning i en med baslinien parallel linie, förvissa sig om deras
parallelism samt i motsatt fall göra erforderliga korrektioner.
Detaljmätningen verkställes från och på ömse sidor om
parallelerna på samma sätt som vid hufvudbaslinien i
enlighet med hvad i 213 är anfördt.
I fig. 210, pl. 6, visar sig nedtill huru mätningen
blifvit verkstäld med paralleler relativt till baslinien. Ofta får
man jemte parallelerna äfven använda efter gränslinier etc.
förlagda hjelplinier, hvilkas lägen kontrolleras af deras
skärningspunkter med parallelerna och baslinien.
216. Detaljmätning på grund af grafisk triangelmätning.
Detta mätningssätt användes i synnerhet, när
detaljmätningarne skola utföras i liten skala. För mätning i större
skalor (¹⁄₁₀₀₀ à ¹⁄₄₀₀₀) användes det, när kuperad terräng eller
sjöar etc. försvåra all längdmätning, äfven som då man fäster
mer afseende vid en skyndsamt än vid en noggrannt
verkstäld mätning.
I stället för att såsom i föregående fall genom
basernas direkta längdmätning bestämma stationspunkterna, kan
man äfven helt och hållet grafiskt bestämma dem. Härför
fordras blott, att en baslinie längdmätes. Längden af denna
baslinie beror på, huruvida man omedelbart och samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
