Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I mätbladet II, hvaraf endast södra halfvan synes, har
man i en parallel uppmätt såväl södra stranden af floden,
som ock inskurit vigtiga punkter på ön eller på den andra
stranden. Uppmätningen af ön har verkställts i en från
parallelen utgående bruten linie.
I de båda östra mätbladen har grafisk triangelmätning
företrädesvis måst användas. Man har härvid bemödat sig
om att från baslinien eller rutkanterna kontrollera nätet och
har i och för orientering och kontroll äfven dragit syftlinier
till utom mätbladen liggande punkter.
Hafva samtlige mätbladen blifvit färdiga, så
konnekteras de, i det att motsvarande rutkanter på sätt som i 222
finnes anfördt, bringas att sammanfalla.
Skall detaljmätningen af så stor trakt, att flera
mätblad behöfvas, grundas på en trigonometrisk triangelmätning,
så får man först med ledning af den öfver triangelnätet
upprättade öfversigtskartan göra den mätbladsindelning, som
för tillfället är lämpligast, och sedan på hvarje blad
inlägga de till bladet hörande punkterna. Mätbladets (rutans)
storlek beror som förut, dels på mätskalan, dels på
mättaflans storlek (afståndet mellan tafvelkanterna och rutkanterna
bör ej understiga 30 m.m.). Äro mätbladets dimensioner
bestämda, så konstrueras rutan enligt 210, 2) på det å taflan
spända papperet. Sedan kartläggas triangelpunkterna, genom
sina, med hänsyn till bladets läge i förhållande till nätets
axelsystem reducerade koordinater, i öfverensstämmelse med
hvad i 203, 3) finnes anfördt. För att derjemte äfven
kunna begagna sig af sådane, utom bladets område liggande
signaler, som i och för orientering etc. kunna befinnas
lämpliga, beräknar man enligt formlerna (200) och (201) läget af
skärningspunkterna mellan hithörande triangelsidor och
rutkanterna och utdrager öfver hela taflan motsvarande
riktningslinier.
Endast vid nät af 4:de ordningen ligga
triangelpunkterna så tätt, att vid mätning i större skala erforderligt
antal (minst 3, men helst flera) erhållas på hvarje mätblad.
Vid större trigonometriska nät ligga ofta punkterna så glest,
att man får genom en grafisk triangelmätning bestämma
nödiga anknytningspunkter.
Skall ett grafiskt triangelnät ensamt för sig eller i
samband med ett glest trigonometriskt nät utgöra den
sammanhållande grundstommen vid mätning af en så vidsträckt trakt
att flera mätblad behöfvas, så verkställes den i så stor skala
som möjligt på ett särskildt stort mätbord (med tafla om 0,6
meter (2 fot) i fyrkant). Har mätningen blifvit utförd, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
