Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tionde kapitlet. Horisontalmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kartläggningen grundas på en förut verkstäld koordinatmätning; och
inverkade ej i förra fallet papperets krympning, så skulle,
under förutsättning att i båda fallen detaljerna anknötos till
trigonometriskt bestämda punkter, den grafiska mätningen
lemna skarpare kartor än de på grund af koordinatmätning
upprättade. Med anledning af denna krympning blir, såvida
ej papperet krymper jemnt och en med hänsyn till
krympningen reducerad skala antages, förhållandet motsatt.
Grafiska mätningar utan anknytning till trigonometriskt bestämda
punkter lemna kartor af större utsträckning betydligt felaktiga.
Då på grund af det vid koordinatmätningen förda
protokollet huru många kartor som helst kunna uppritas, så är
man vid kopierandet af den grafiskt upprättade konceptkartan beroende af, att konceptkartan lätt kan skadas.
På grund af det ofvan sagda, torde den grafiska
mätningen alltid komma att användas så länge de mål, som
eftersträfvas, med den fullt vinnas, och i motsatt fall
koordinatmätningen anlitas. I England användes uteslutande
koornatmätning — mätning med teodolit och korstafla. I
Tyskland, der den grafiska mätningen hittills varit förherrskande,
börja i samband med stegrade fordringar många stämmor
uttala sig för koordinatmätning — ehuru ej sällan utan
ensidighet och öfverdrift. I Sverige är som bekant den
grafiska mätningen förherrskande och torde väl i anseende till
vårt lands utsträckning och dess kuperade
terrängförhållanden länge så förblifva. Det kan imellertid ifrågasättas
huruvida ej teodoliten borde finna större användning i vårt land
än hvad nu är händelsen samt huruvida med hänsyn till
stegrade egendomsvärden de ekonomiska mätningarne utföras
i erforderligt stora skalor.
Kartor.
221. Kartor hafva en olika karakter, allt efter som
de afse tekniska eller topografiska ändamål. I förra fallet,
då de skola innehålla en stor mängd, mer eller mindre
tillfälliga detaljer, måste de upprättas i stora skalor (1∶1000
à 1∶4000; i senare fallet, då de endast skola innehålla det
hufvudsakliga af ett land, i små skalor. Ehuru
mätningsoperationerna hvila på samma grunder, antingen man mäter
i stor eller liten skala, så få de dock i visst afseende en
annan karakter i ena än i andra fallet. Detta beror dels på
de olika uppgifter, som skola lösas, dels på att kartans
förmåga att skarpt uttrycka mätningsresultaten blir mindre i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
