Geodetisk mätningskunskap / 301 (1876) Author: Johan Oskar Andersson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Elfte kapitlet. Vertikalmätningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(fig. 217) uppställer en teodolit i p och inställer tuben på
p͵, så intager kollimationsaxeln, alldenstund tuben mottager
Ijusstrålarne i
riktningen af strålbanans
tangent läget p q, och den
uppmätta vinkeln z
afviker med ∆z från
zenitvinkeln i p. Vi vilja,
under förutsättning att
strålbanan är en
cirkelbåge — hvilket i
verkligheten ej är fullt
fallet — söka ett uttryck
för ∆z.

Fig. 217.


Om jordens och
strålbanans radier
betecknas med r och ρ,
och de motsvarande
vinklarne med c och v,
så är, alldenstund
längden af bågen pp͵ i
verkligheten högst
obetydligt afviker från
längden af den
motsvarande horisontbågen p e [1],
r c = ρ v; vidare är
enligt figuren v = ∆ 2 z
samt således

        2 ∆ z = r c ∕ ρ = k c[2] ........ (208),

hvarvid k eller förhållandet r∶ρ är en koefficient, som har
fått namnet refraktionskoefficient.

För att bestämma k har man uppmätt båda vinklarne
z och z͵, och för att likartade förhållanden må ega rum vid
dessa mätningar gjort dem samtidigt. Man kan endast i så
fall antaga, att ∆z varit lika med ∆z͵. Emedan ∆z = ∆z͵
så är, om man jemför de båda utanvinklarne z + ∆z och
z͵ + ∆z med vinklarne i triangeln p p͵ c

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>