Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Elfte kapitlet. Vertikalmätningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och rc = s, så kan man sätta det mot jordytans buktighet
svarande stycket a e = s c ∕ 2 = s² ∕ (2 r).
Emedan enl. föregående 2 ∆z = k c, emedan divergensen
mellan c p och c q är så obetydlig, att man kan anse p p͵ = s,
samt emedan vinklarne v och ∆z (= k c ∕ 2) äro mycket små,
så kan man sätta det mot refraktionen svarande stycket
p͵ q = p p͵ ∙ ∆z = s k c ∕ 2 = s² k ∕ (2 r).
Insättas ofvanstående värden på a q , a e och p q uti
eqvationen h = a q + a e − p͵ q, så fås
h = s cot z + s² ∕ (2 r) − s² k ∕ (2 r) = s cot z + s² (1 − k) ∕ (2 r) . . (210)
eller, om man sätter (1 − k) ∕ (2 r) = m
h = s cot z + m s² [1] ....... (211).
Ofvanstående formel
lemnar höjdskilnaden mellan
instrumentet och signalen. För
att finna höjdskilnaden mellan
punkterna på marken, har man
(fig. 218) att i den införa
instrumenthöjden i och
signalhöjden t och får då
H = s cot z + m s² + i − t (212).
Fig. 218
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
