- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
317

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Elfte kapitlet. Vertikalmätningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i riktningen öster och vester. För att få in de båda åsarne
har han imellertid äfven måst stationera i polära linier.

Vid samtidig plan- och höjdmätning torde Wilds tabell
[158, α)] vara lämplig att använda såväl för afståndets
reducering som för höjdbestämningen [1]. Det säger sig sjelf, att
man alltid, när så är möjligt, använder horisontel. tub.

De kartlagda brytningspunkterna omgifvas med små
cirklar, och bredvid skrifvas med små siffror deras höjder
vinkelrätt mot sluttningslinierna (de ofvannämnde streckade
linierna). Interpolering eger sedermera rum på förut anfördt
sätt uti dessa linier, men äfven, der så anses nödigt, mellan
punkter i olika linier. Interpoleringen likasom kurvernas
uppritning med blyerzpenna, bör försiggå medan man är på
fältet och i svårare fall kan af terrängen få ledning för
kurvernas lägen. De vigtigaste brytningspunkterna böra till
ledning qvarstå på kartan samt besiffras med tusch.

Som höjdmätning med distansmätare och lutande tub
lemnar erforderlig skärpa för höjdbestämning af enstaka
detaljpunkter (fel 30 à 80 m.m.), men vid på hvarandra
följande stationeringar så småningom kan föranleda för vissa
ändamål otillåtliga fel, bör, såvida ej stationspunkternas
höjder kunna bestämmas med horisontel tub — och detta är
sällan fallet — när synnerlig noggrannhet eftersträfvas, ett
erforderligt antal fixpunkter vara genom trigonometrisk
höjdmätning eller afvägning bestämda öfver den trakt som
kartlägges, och helst så, att man må kunna i hvarannan eller
hvar tredje station kontrollera höjden. Lämpligast är, om
öfver trakten är förlagdt ett höjdmätt trigonometriskt nät af
4:de ordningen, ty enligt hvad i 218 finnes anfördt
behöfver äfven planmätningen kontrolleras.

Finnes vid distanstuben anbringad en Stampfers skruf
(160), så bör, i anseende till den skärpa hvarmed densamma
såväl längd- som höjdmäter, der så låter sig göra,
stationspunkternas afstånd och höjder kontrolleras med denna skruf.
Den hittills brukliga anordningen af skrufven gör den dock
oanvändbar i kuperad terräng.

Om brytningspunkterna skola bestämmas genom särskildt
afvägning och derpå följande planmätning med afskärning,
bör en person sköta afvägningen och en planmätningen.
Brytningspunkterna utväljas och afvägas för öfrigt enligt


[1] Med Ljungströms distansmätare underlättas mätningen — man behöfver endast tabellen för höjdbestämningen. Att man i så fall
bestämmer höjden med det oreducerade afståndet (instrumentet lemnar ej
sifferuttryck för det reducerade), kan i kuperad terräng föranleda
beaktansvärda fel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free