Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra afdelningen. Mätningslära
- Tolfte kapitlet. Kurvstakning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sektionsareorna representera konens baser, æquidistansen
dess höjd. Vid ett större planeringsarbete blifva imellertid i
allmänhet kurverna så invecklade, att det lämpar sig bättre
grunda beräkningen på tvärprofilering under införande af
tvärsektionsareorna och kubikmassorna mellan dem på förut i
232 anfördt sätt.
*
Tolfte kapitlet.
Kurvstakning.
234. Vid vägar i allmänhet och isynnerhet vid
jernvägar förekommer det ofta, att rätliniga sträckor skola
sammanbindas genom en kurva af bestämd form. Vanligen
använder man cirkelbågar, mindre ofta parallelbågar.
Stakning af cirkelkurver.
235. För att en cirkelkurva af bestämd radie skall
kunna så stakas, att den tangerar tvenne räta linier, måste
man känna vinkeln mellan dessa linier. Vinkeln mätes med
kedja eller teodolit, och radiens storlek bestämmes med hänsyn
till rådande terrängförhållanden. Vi vilja i det följande
redogöra för tre olika sätt att staka cirkelkurver.
236. Stakning med ordinater förekommer allmännast.
Om (fig. 231, pl. 9) linierna A B och B D skola
sammanbindas med en cirkelkurva (tangentpunkterna ännu ej kända),
så har man först att mäta vinkeln h B D, tydligen lika med
centrivinkeln C. Ehuru teodolit här är förmånlig att använda,
brukar man vid smärre kurver ofta mäta vinkeln med kedja.
Detta sker genom att en kedjelängd l utsättes i hvardera
linien och den tredje sidan s mätes. Vinkeln C = h B D kan då
beräknas ur l sin (C∕2) = s∕2. Imellertid verkställer man ej denna
beräkning, utan söker med tillhjelp af tabeller såväl
centrivinkelns storlek som den häremot svarande tangentlängden.
Det är denna senare storhet, som man egentligen åstundar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/geodet/0341.html
