- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
320

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tolfte kapitlet. Kurvstakning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att få veta; ty det är från tangentpunkterna, som vid
följande stakningsoperationer abskisserna räknas.

I Kröhnkes tabeller (äfvensom i 2:dra upplagan, 1876,
af John W. Nyströms Handbok för Ingeniörer, öfvers, af
L. G. Paijkull) finner man hvarandra motsvarande värden på
centrivinkeln C, tangentlängden A B, kurvlängden A M D samt
halfva kordan (Halbe Sehne) A H uträknade för 1000 meters
(fots) radie. För att betjena sig af denna tabell vid bestämning
C har man att uppställa följande analogi: ls = 1000∶2 A H,
hvaraf A H = 1000 s∕2l om l är 50. Har man på
på detta sätt funnit A H, uppsöker man dess värde i
tabellen och finner då på samma rad de motsvarande värdena
C och A B = B D för radien 1000. För att kunna
belysa med exempel bifogas här nedan ett utdrag af
Kröhnkes tabeller.

        28. Grad.

================================================================
Minuter. Tangente Curve    Halbe Sehne Ordinate   Curven-
          A B.      A M D.    A H          H M = I M  abstand
                               Abscisse                B M.
                                A I.
 –––-  –––––  –––––  –––––-  ––––-  –––-
    0     249,328    488,692 241,922    29,704    30,613
    2     249,637     489,274    242,204      29,774    30,688
    4     249,946    489,856    242,487      29,845    30,763

        o. s. v.

Har vid mätning s befunnits vara 24,23, så är A H = 242,3
och, vid interpolering mellan de motsvarande gränsvärdena i
tabellen, C = 28°3′ samt tangenten A B för radien 1000 = 249,75.
Tangentlängden x, för hvilken radie r som helst, är nu lätt att
finna, ty alldenstund tangentlängderna äro proportionela med
radierna, så är x = r∙A B∕1000. Antag, att man i förevarande exempel bestämt sig för radien 1500 meter, så är x = 1,5 ∙ 249,75 = 373,6. Man har alltså att från B utsätta 373,6 i
hvardera linien, för att finna tangentpunkterna.

Äro tangentpunkterna funna, så kan ordinatutsättningen
begynna. Den mot en viss abskissa x svarande ordinatan
y kan påtagligen beräknas ur y = r − (r² − x²)0,5. Kröhnkes
bok har äfven en serie tabeller för hvarandra motsvarande
värden på x, r och y. För att kunna belysa genom
exempel bifoga vi äfven ett utdrag ur denna tabellserie.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free