Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra afdelningen. Mätningslära - Tolfte kapitlet. Kurvstakning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har man att från b eller e likaledes afsätta A C tang C∕4. Man
kontrollerar härvid huruvida b e = 2 A C tang C∕4. Man kan
äfven kontrollera genom att mäta den i tabellen upptagna
linien B M. Stakningen fortgår sedan åt ömse sidor från
M och på samma sätt som i de båda andra tangenterna.
238. Stakning, då liniernas skärningspunkt är oåtkomlig.
Skulle punkten B vara otillgänglig, så sammanbinder man
de båda linierna med en linie f g, mäter denna linie samt
vinklarne α och β. Man beräknar sedan C = α + β, B f =
= f g sin β∕sin C och B g = f g sin α∕sin C samt bestämmer
tangent-punkterna i det man från f utsätter A B − B f och från g
utsätter B D − B g. Vinklarne α och β kunna härvid, endast
om synnerlig omsorg iakttages, med erforderlig noggrannhet
bestämmas genom kedjemätning. Deras beräkning
underlättas i så fall på förut anfördt sätt med tillhjelp af
Kröhnkes tabell.
239. Stakning med inryckning. Detta stakningssätt är
betydligt snabbare, men mindre tillförlitligt än föregående.
Man bestämmer centrivinkeln och tangentlängden på samma
sätt som i föregående fall och börjar, sedan tangentpunkterna
blifvit utsatta, stakningen i hvar och en af dem på
följande sätt.
Man afsätter (fig. 233, pl. 9), kedjelängden l från D,
vrider kedjan kring D inåt och nedsätter i skärningspunkten
mellan kedjans båge och en båge med den beräknade
kordan s till radie och a till medelpunkt staken 1; man
utsätter sedan i den förlängda linien D 1 ånyo en kedjelängd,
vrider kedjan kring 1 och nedsätter i skärningspunkten
mellan kedjans båge och en båge med 2 s till radie samt b till
medelpunkt staken 2, och fortsätter sålunda att utsätta
stakar, i det man rycker in med 2 s (endast med s närmast
före tangentpunkterna). Beräkningen af s sker, alldenstund
2 s∶l = l∶r ur s = l²∕2 r = 1250∕r,
om kedjelängden är 50.
Stakningens noggrannhet beror hufvudsakligen på, att
stakarne a, b etc. blifva skarpt inriktade och att
kurvstakarne skarpt inskäras. Det senare sker lämpligast, genom
att man med högra handen vrider kedjan kring D, 1 etc.
och med venstra handen en stake, hvarpå s och 2 s blifvit
utsatta, kring a, b etc. Detta stakningssätt synes för ögat
lemna en vacker kurva ända tills anslutning skall göras till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
