- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
6

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden) - II. Grekerna och Romarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På flera ställen i Gamla Testamentets skrifter
omtalas Ophir[1], Salomo har i förening med Tyros’
furste Hirom sändt flottor utför Röda hafvet till
detta land, hvars läge varit mycket omtvistadt. Man
har förlagt det till södra Arabien, till östkusten af
Afrika, till det guldrika Sofala, till Ceylon och till
västkusten af Västra Indiska halfön. Den sistnämnda
åsikten är numera den allmännast rådande[2], ehuru det
enda vi med säkerhet veta i saken, är att ophirfararne
styrde ut genom Röda hafvet. Det kan tänkas, att de
någonstädes, t. ex. i Sydarabien eller på Sokotra,
tillbytte sig de indiska varorna, som ditfördes af
andra, t. ex. af indiska köpmän[3].

I allmänhet hafva dock fenikerna framträngt mindre
långt i Österlandet än i västern; dels voro de allt
för uteslutande sjömän för att älska långa landresor,
dels var deras utbredning bland Österns kulturfolk
svårare. Hufvudsakligen västra Asien och Arabien
besöktes af dem; i Egypten ägde Tyros på Herodotos’
tid ett kvarter i Memfis.

Vi se sålunda, att fenikerna nått fram till den då
kända världens yttersta gränser. Olyckligtvis äro dock
berättelserna om deras resor ofta af tvifvelaktigt
värde, enär vi icke äga några fenikiska källskrifter
öfver dem utan hafva dem vanligen omtalade af grekiska
författare, som skrefvo först århundraden senare,
och som själfva icke haft några originalkällor att
följa, hvilket är så mycket naturligare som fenikerna
icke voro eldade af några vetenskapliga intressen
utan tvärt om, så mycket de kunde, hemlighöllo sina
geografiska upptäckter. Deras vidsträckta resor hafva
därför varit af mindre betydelse för kännedomen af
jordens utseende, än de skulle hafva kunnat vara.

II. Grekerna och Romarne.

Den vetenskapliga geografiens hemland är det gamla
Grekland. Intet folk har under forntiden gjort så
mycket som grekerna både för att vidga kunskapen
om jorden och för att söka genomtränga de lagar,
som reglera så väl jordens ställning i universum
som förhållandena på jorden. Dock hafva de grekiske
lärde i detta sitt forskningsarbete dragit nytta
äfven af andra folks rön och erfarenhet allt ifrån de
orientaliska folken och egypterna ända till romarne,
men det var dock grekerna förbehållet att skapa
geografiens vetenskap. Liksom fallet är med flera
andra vetenskapsgrenar


[1] 1 Konungaboken 10, 2 Krönikeboken 8, Esaias 13,
Jobs bok 22, Psaltaren 45 m. fl.
[2] Dock
har C. PETERS helt nyligen i två skrifter
Aequatorial- und Sydafrika nach einer Darstellung von
1719
(sid. 10 not) samt utförligare i Das goldene
Ophir Salomos
(1895) återupptagit Quatremères och
Humboldts mening att Ophir vore Sofala. Han stöder
sig bl. a. på etymologiska skäl i det han i ordet
Afr-ika. ser roten till ordet Ophir och påpekar att
i Septuaginta Ophir heter Sofira, hvilket han anser
hänga samman med Sofala. Dessa etymologier äro
dock mycket osäkra.
[3] Sokotras namn är af
indiskt ursprung (sanskr. dwipa sukhatara, lyckliga ön).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free