Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för honom, likaså en del af öarna. Kykladerna omnämnas
icke alls utom Delos, och skildringen af de Joniska
öarna är bristfällig, ofta alldeles oriktig. Norr
om det egentliga Hellas uppräknar han flera folk
på Balkanhalfön, nordligast thrakerna och de af
hästmjölk lefvande skytiska stammarna hippemolger
och abier. Till jordens västsida förlägger han
kyklopernas, Læstrygonernas och sikelernas land,
hvilka alla äro att söka på Sicilien. Huruvida Homeros
med ön Trinakia menar Sicilien eller en mindre ö nära
Scylla och Karybdis är osäkert. Norr och nordväst
om Sicilien följer Sirenernas ö och längst västerut
Kirhes ö eller Aea, klippan Leukas och Elysion,
hvilket namn möjligen redan för Homeros betecknade
de »Saligas öar». Midt emot detta land och skilda
därifrån genom Okeanos funnos Kimmerierna, de osaligas
i ständigt mörker dolda öar, samt Hades. Längst
från alla öfriga bekanta länder i medelpunkten af
hafvet låg Kalypsos ö Ogygia (»hafvets nafvel»); då
ön emellertid är att söka i Medelhafvet har Homeros
tydligen tänkt sig, att detta nordväst om Grekland
sträckte sig högt mot norr.
De senare grekiska geograferna delade sig i två läger
med hänsyn till tolkningen af Homeros’ geografiska
meddelanden. Den ena parten ansåg honom sitta inne med
ett stort vetande och sökte identifiera hans namn med
verkligen kända orters, den andra åter, till hvilken
Eratosthenes hörde, förklarade, att Homeros väl kände
sin hemort och äfven hört mycket om andra länder, men
att man icke i honom finge se någon lärd geograf utan
att skalden låtit sin fantasi fritt spela, hvarför det
vore lika omöjligt att finna Odysseus väg som den man,
hvilken gjort Aeolus vindsäck.
Liksom Homeros hafva äfven de senare skalderna
ofta lämnat upplysningar af geografiskt innehåll,
hvilka visa, huru kunskaperna i detta ämne
alltjämt ökades. HESIODOS, som lefde i 9:e eller
8:e årh. f. Kr. har samma uppfattning af jordens
och himmelns form som Homeros, men känner många
länder och folk, som denne icke omtalar. Så synes
en berättelse om Spaniens citron- och orangelundar
ligga till grund för skildringen af de midt emot
Atlas liggande Hesperiska trädgårdarna med deras
gyllene äpplen. Han omtalar också först hyperboreerna
och känner Istros (Donau) samt i ö. Phasis (Rion),
i s. Neilos (Nilen), hvilken hos Homeros ännu
heter Aigyptos. Åt Homeros’ hippemolger gifver
redan han namnet Skyter o. s. v. Ännu rikligare
uppgifter af denna art träffa vi hos senare skalder
såsom Aeschylos, Pindaros m. fl., men ehuru de med
mycken flit hopsamlats och bearbetats[1], lämna
de icke synnerligen stora upplysningar, enär de äro inväfda
i gamla sagor och myter, så att man icke ens alltid
kan se, hvarest författarne anse att orterna ligga.
Större blef grekernas synkrets, sedan de börjat
såsom duktiga sjömän plöja Medelhafvets vågor och på
främmande kuster anlägga kolonier, från hvilka nya
upptäcktsresor utgingo till närmare eller fjärmare
trakter. Deras äldsta större sjöresa är den till
sagoperioden hörande Argonauternas färd till Aea
(Kolchis) för att hämta det gyllene skinnet. Redan Homeros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
