- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
13

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans egentliga uppgift var en historisk skildring
af striden mellan greker och perser, sökte han just
i de geografiska förhållandena en utgångspunkt till
förklaringen af de händelser, han ville skildra.

Äfven de närmast efter Herodotos följande författare,
hvilkas namn äro af betydelse i geografiens historia,
voro egentligen historieskrifvare. Möjligen skulle
man dock lika väl kunna räkna KTESIAS från Knidos
som geograf. Han var lifläkare hos perserkonungen
Artaxerxes Mnemon (omkr. 400 f. Kr.) och har utom
historiska arbeten äfven skrifvit en del geografiska,
ehuru vi blott äga titlarna och enstaka citat i
behåll. Han behandlade blott Persien och Indien,
och beskylldes af senare författare för bristande
pålitlighet. Hans samtida var XENOPHON från
Aten (omkr. 445–354) som i sin skildring af den
persiske prinsen Kyros’ uppror (401) och den grekiska
arméens återtåg till Trapezos vid Svarta hafvet samt
därifrån sjövägen till Byzantion, lämnar icke få nya
uppgifter om de genomtågade ländernas geografi. Äfven
THUKYDIDES (471–omkr. 400 f. Kr.) vidgar i sin
frejdade historia om det Peloponnesiska kriget
vår kunskap i synnerhet om Grekland[1].
EUDOXOS från Knidos, som omkr. 360 följde sin lärare Plato
till Egypten och för öfrigt äfven reste i andra länder,
har skrifvit ett geografiskt verk, som nu ej finnes
kvar, men som berömmes af Strabo och Polybios. Han
har däri särskildt framhållit ländernas produkter
och naturmärkvärdigheter; bl. a. har han behandlat
frågan om orsakerna till Nilens öfversvämningar. –
Till dessa skulle åtskilliga andra kunna läggas, men
i det stora hela gjorde ej geografien någon större
landvinning efter Herodotos förr än genom Alexander
den stores krigståg.

Alexander åtföljdes af en stab lärde och flera
af dem[2] hafva skildrat denna forntidens största
krigsbedrift, ehuru vi icke längre äga i behåll några
af dessa originalskrifter. Genom denna expedition blef
västra Asien mycket fullständigare kändt i Grekland
än förut, och nya områden öppnades dessutom för
västerländingarna. Viktigast bland dem var Indien,
slutmålet för Alexanders tåg, hvilket nu först
utträdde ur sägnernas dunkel och blef ett fullt
tydligt område, om än mycket återstod, innan dess
verkliga natur och utseende blefvo tillfredsställande
utredda.

Det för grekerna förut så godt som okända område,
dit Alexander förde dem, beträddes först på våren 330,
då konungen – efter förra årets seger vid Arbela och
efter att hafva intagit Babylon, Susa och Persepolis
– bröt upp att förfölja Darios. Han gick nu öfver
Ekbatana, öfver Khorassan och Hyrkanien till Kaspiska
hafvets sydöstra hörn. Därifrån följde han den gamla
indiska handelsvägen åt öster, grundade Herat och
Kandahar, öfvergick Paropamisus och nedträngde
i Turans steppland mellan Oxus och Jaxartes, vid
hvilken sistnämnda flod han grundade den


[1] Hos
FORBIGER I. 97--105 uppräknas de nya ortnamn,
som först nämnas af Xenophon och Thukydides.
[2] FORBIGER I. 139 ff. uppräknar 11
sådana.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free