Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppkonstruerat den kartbild han gjort sig af jorden. I
mycket påminner denna om Eratosthenes’. Hela jorden
är kringfluten af den Atlantiska oceanen, under
hvilket namn han äfven på några ställen inbegriper
det Indiska hafvet, Röda hafvet och hafvet öster
om Asien. Det har öfver allt samma nivå, och
bildar fyra stora hafsvikar, det Kaspiska hafvet,
Persiska viken, Arabiska viken eller Erythreiska
hafvet och Medelhafvet. Kaspiska eller Hyrkaniska
hafvet utmynnar i norra Oceanen, ehuru ingen
befarit dess utlopp, och äfven på hafvet själft är
ingen segelfart. Medelhafvet uppfattar han riktigt
som två sammanhängande hafsbäcken; det har förr
varit afloppslöst. Äfven Svarta hafvet har i äldre
tidsskeden saknat aflopp; dess form jämförde han med
en spänd skytisk båge. Gränsen mellan Europa och
Asien förlägger han till den Kimmeriska Bosporos
(sundet vid Jenikale), Mæotis och Tanais; mellan
Asien och Afrika till den Arabiska viken, som han
anser lämpligare än Nilen till gränsskillnad. Europa
är rikast på inskärningar, Afrika fattigast. Jordens
västligaste land är Spanska halfön, som han liknar
vid en utspänd oxhud, hvars hals är vänd mot öster,
åt Gallien. Gallien ligger öster om Spanien, mellan
Pyrenéerna och Rhen, hvilka äro parallella. Södra
Gallien genomdrages af bergen Kemmenon (Cevennerna),
som i rät vinkel stöta mot Pyrenéerna. Brittanien
beskrifves, efter Pytheas, som en triangel. Norr därom
ligger ön Ierne, nordens yttersta land. Hans åsikter
om Thule äro förr omtalade; han säger sig ej veta,
om det är en ö, ehuru han på ett ställe tillägger det
denna benämning. Germanien räknar han blott mellan
Rhen och Elbe; öster om denna flod är hela nordöstra
Europa honom obekant. Rhen upprinner i Hyrkaniska
skogen nära Istros (Donau) och genomflyter en stor
sjö. Mellan Rhen och Albis (Elbe) bodde ett mäktigt
folk, sveverna, och Öster om Albis ännu ett par
grenar af dem, hermundurer och longobarder. Dessutom
uppräknar han flera andra germanska stammar. – Alperna
börja på gränsen mellan Gallien och Italien och gå
i en båge, hvars inre sida är vänd mot Italien. De
sammanhänga med Apenninerna. I allmänhet citerar han
om Alperna Polybios. – Istros flyter från Herkyniska
skogen åt öster och utfaller med sju armar i Pontos,
däremot låter han icke – liksom Eratosthenes – en
arm utmynna i Adriatiska hafvet. Norr om Istros bo
germaner, geter m. fl. folk, bl. dem sauromaterna
och rhoxolanerna vid gränserna af den bebodda jorden,
men dock ej så nordligt som ön Ierne. Chersonesos
jämför han till form och storlek med Peloponnesos,
det senare liknar han vid ett lönnblad. – Asien
genomdrages liksom hos Eratosthenes af Tauros och
dess fortsättningar med olika namn, och delas sålunda
i två stora delar. Den norra delen sönderfaller
åter i fyra partier i) länderna mellan Tanais och
Kaspiska hafvet, alltså skyternas, sauromaternas,
amazonernas m. fl. folks områden 2) länderna öster
om Kaspiska hafvet i Hyrkanien, Parthien, Baktrien,
Sogdiana m. m. 3) länderna söder om Kaspiska hafvet,
Parthien, Medien, Armenien och Mindre Asien öster
om Halys samt, 4) Mindre Asien väster om Halys. Den
södra delen af Asien omfattar först Indien, jordens
största och östligaste land, som genomflytes af
jordens största flod Ganges. Utanför dess kust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
