Print (PDF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
följande. Han har vida fullständigare än sina föregångare uppräknat geografiska orter, därvid han angifvit omkr. 8,000 olika ortbestämningar från 67° n. br. till 16° s. br. och för omkr. 180 longitudgrader; han har likaledes i längd och bredd angifvit länders gränser, bergskedjornas ändpunkter, öars, hafsvikars och sjöars läge, flodernas källor och mynningar; han har på sina kartor undvikit föregångarnes fel att draga meridianer och breddgrader parallela utan hänsyn till jordens klotform, och i stället framställt en riktig projektionsmetod, hvarigenom de enskilda orternas läge till hvarandra blef bättre utmärkt. Första boken af Ptolemæos' geografi börjar med en inledning om skillnaden mellan geografi och chorografi, om hvad en geograf måste veta samt om den riktigaste metoden att behandla geografien. Därpå följer en kritik af Marinos system, till hvilken är fogad en anvisning om rätta sättet att bestämma jordens storlek och att förfärdiga en jordkarta efter en riktig projektion. Med andra boken börjar chorografien och topografien, som dock endast är en uppräkning af de på kartorna förekommande namnen med angifvande af deras längd och bredd. Land efter land genomgås sålunda i böckerna 2--7, fördelade på inalles 26 kartor, hvilka beskrifvas. Den sista boken är egentligen en rekapitulation af de föregående, ehuru efter en annan princip. Medan han i de förra böckerna angifver längden (som alltid namnes före bredden) från en genom de Lyckliga öarna (Kanarieöarna) dragen meridian, räknar han i den 8:e boken från en meridian genom Alexandria åt öster och väster och anger icke afståndet i längdgrader utan i timmar, hvilka läsaren sedan lätt kan reducera till grader. På detta sätt vill den 8:e boken tjäna till en kontroll af de föregåendes uppgifter<footnote>BERGER a. a. IV. 152 tror i anslutning till ROSCHER att den 8:e boken är Ptolemæos' första materialsamling, uppgjord efter en sedan öfvergifven plan att räkna meridianerna från Alexandria.</footnote>. Ptolemæos känner, som vi redan nämnt, jorden mycket fullständigare än sina föregångare, ja hans verk betecknar i detta afseende den gamla geografiens högsta ståndpunkt. Västra Europas form blir hos honom nästan alldeles riktig; dock når ej Brittanien tillräckligt långt mot norden, utan får i stället en dragning åt öster. Orsaken härtill var, att han i annat fall hade måst öfverskrida den gräns han fastslagit för jordens beboelighet. Men Irland förlägger han icke, som Eratosthenes och Strabo, norr om Brittanien utan i väster. Strax norr om Brittanien lägger han Orkaderna och något nordligare ön Thule (mellan 62--63° n. br., 30° l.). Östersjön är hos honom en vik af det Sarmatiska hafvet. I detta hafs midt ligga Skandiens fyra öar<footnote><grekiska>Skandiai</grekiska></footnote>, af hvilka de tre mindre ligga invid Kimbriska halfön och motsvara de danska öarna, den största, det egentliga Skandia något östligare (under 58° 30' l.). Den är knappast så stor som Irland och ligger midt emot Weichsels mynning. På denna ö uppräknar han sju folk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
