- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
44

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

90 parallellgrader från ekvatorn till polen,
hvadan han sålunda användt den än i dag vanliga
gradindelningen. Emellertid var det omöjligt att i
praktisk kartografi begagna alla dessa, till följd
af den stora bristen på observationer, och äfven
Hipparkos själf, som dock icke gjort någon ny karta,
har enligt Strabo beskrifvit det närmare läget
endast för några få breddlinjer; Strabo använde
13. Genom dessa fick man vissa breddgördlar eller
»klimat» fixerade, hvilka någorlunda kunde tjäna
till en orientering, och därmed måste man låta sig
nöja. Först Marinos och Ptolemæos genomförde en
noggrannare ortbestämning på sina kartor. Dock har
äfven Marinos måst nöja sig med »klimat» af några
graders bredd, och först Ptolemæos angifver läget
i grader och tolftedelar af en grad.

Det bästa sättet att beräkna en orts polhöjd var
under forntiden att använda gnomon eller solvisaren,
hvars middagsskugga mättes vid dagsjämningarna
eller sommarsolståndet. Men om man drar en linje
från skuggans ändpunkt till solvisarens spets, så
träffar denna i sin förlängning dock icke solens
medelpunkt utan dess öfre kant, och höjdvinkeln
blir därför alltid omkring 16 minuter för stor,
motsvarande solens radie. Däraf följer, att på detta
sätt gjorda breddbestämningar blifva lika mycket
för små. Forntidens astronomer observerade aldrig
detta fel, hvilket därför bidrog att förrycka deras
bredduppgifter. Emellertid hafva högst få dylika
observationer gjorts – man har anslagit deras antal
till knappt ett halft dussin[1] – utan alla öfriga
bredduppgifter voro blott beräknade.

Ännu svårare var det under forntiden att bestämma
längderna. Detta skulle ske genom att fixera
tidsskillnaden mellan två orter, men däri låg just
svårigheten, då man icke hade några ur. Visserligen
kände man redan tidigt, att man härvid kunde begagna
sig af observationer vid sol- och månförmörkelser
och af några andra astronomiska iakttagelser,
men dessa måste då göras samtidigt på de orter,
hvilkas afstånd man vill beräkna, och sådant har
nästan aldrig skett, trots det att Hipparkos just för
detta ändamål utarbetade en handbok. Plinius kände
endast två sådana, och Ptolemaeos har i sin geografi
blott användt en enda. Eljest fick man reda sig
med uppgifter om väglängderna, hvilka voro omöjliga
att bestämma för längre afstånd, icke minst då det
gällde vattenvägar, i det de nästan alltid anslogos
för högt[2].

Af dessa skäl fick man äfven nöja sig med några få
meridianer på de äldre kartorna. Hos Eratosthenes
synas meridianerna hufvudsakligen hafva tjänat som
gränslinjer mellan de stora rutor eller som han sade »sigillytor»
(sfragider[3]),
i hvilka han delade jorden. Marinos utsatte 16 meridianer som gränser
för de 15 timafstånd, som hans karta omfattade,
sålunda på 15 graders afstånd från hvarandra. Den
västligaste drog han genom


[1] PESCHEL a. a.
45.
[2] Huru ofullständigt man kunde bestämma den
geografiska längden visar figuren på nästa sida,
som angifver det ungefärliga läget af några orter,
som alla ansågos ligga på den i forntidens geografi så
viktiga Alexandria (Rhodos) meridianen. (PESCHEL
a. a. 50).
[3] <grekiska>sphragides</grekiska>.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free