- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
46

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfvergåfvo dem också, när en bättre metod blifvit
funnen för denna beräkning.

En sådan gafs af ERATOSTHENES. Han uppgaf alldeles
zenithbestämningarna, hvilka han väl ansåg
omöjliga att få fullt korrekta och använde sig i
stället af gnomon för att bestämma den geografiska
bredden. Han kunde härvid begagna sig af en förbättrad
gnomonkonstruktion, som användes i Alexandria och som
ansågs vara uppfunnen af ARISTARKOS från Samos. Här
stod gnomon i en halfklotformad skål, skaphe, hvilken
motsvarade himlahvalfvet, endast upp- och ned vändt,
samt märkt med linjer som ett solur. Medelst detta
instrument observerade han, att medan i Syene, som
man redan förut trott ligga under norra vändkretsen,
gnomon vid sommarsolståndet icke gaf någon skugga, i
det nordligare på samma meridian liggande Alexandria
en sådan uppstod, hvilken i skaphe visade sig vara
jämt en femtiondedel af hela skaphe - utvidgadt till
ett klot. Följaktligen[1] måste ocksä jordbågsstycket
mellan de båda orterna vara en femtiondedel af hela
meridianen, och då nu afståndet mellan Alexandria
och Syene var 5,000 stadier, var hela jordmeridianen
250,000 stadier. Jämte denna siffra var dock samtidigt
en annan använd af 252,000 stadier, som godtyckligt
skapats ur den föregående för att få ett med 60 och
360 lätt delbart tal, hvadan på en grad räknades jämt
700 stadier.


Det fanns några fel i denna beräkning; ett härrörde
af det oriktiga antagandet, att jorden var ett
fullständigt klot, ett annat af det

<bildtext>
Fig. 3.
</bildtext>


[1] Eratosthenes utgick från det antagandet att alla
solstrålar äro parallella och resonnerade på följande
sätt. I Syene (B) faller vid sommarsolståndet en
solstråle {AB) vinkelrätt på gnomon utan att kasta
någon skugga samt skulle, om den fortsatte, träffa
jordens medelpunkt {E). I Alexandria faller samtidigt
en solstråle {CD) på gnomon (D) så att han bildar
en vinkel med gnomons axel {DG). Om denna tänkes
utdragen till jordens medelpunkt (E) skulle linjen
(DGE) skära de båda parallella strålarna {CDH)
och {ABE) och bilda två alternatvinklar {BED) och
{EDH). Men då alternatvinklar äro lika stora, och då
de bågar af en cirkel som motsvara lika vinklar stå i
samma förhållande till de cirklar, af hvilka de äro
delar, så måste den del af himlabågen som utmärkes
genom gnomons skugga i skaphe i Alexandria {FG)
motsvara den del af jordbågen som ligger emellan
Syene och Alexandria {BD). Då nu, som nämndt,
gnomons skugga i Alexandria motsvarade 1/50 af den
stora himlabågen, så måste meridianstycket mellan
Syene och Alexandria vara 1/50 af den stora jordbågen
(meridianen). TOXER. A History of ancient geography,
s. 171.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free