Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra perioden (Den äldre medeltiden, omkr. 400-1250)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för en vik. I Asien sträcker sig hans vetande
till Indien, som har 5000 städer och anses vara en
tredjedel af jorden. Dess största floder äro Indos
och Ganges, hvilken kommer från de skytiska bergen och
på sitt bredaste ställe är 20,000 passus. Här funnos
pygmeer i bergstrakterna[1]; men å andra sidan vore
folket på Taprobane större än andra människor. Från
det inre Afrika berättas om en mängd mänskliga
vidunder[2].
I allmänhet har Capella den förtjänsten,
att han icke blott räknar upp namn, utan inför en
mängd andra uppgifter, hvilket nog bidrog att göra
hans bok så omtyckt under medeltiden. Men hvarken
ur honom eller ur de andra romerska författare,
som användes, kunde man få en aning om en Strabos
eller en Ptolemæos geografiska vyer.
En annan källa för jordkunskapen var AETHICUS
ISTERS Cosmographia, som utger sig att vara ett af
kyrkofadern Hieronymus på latin affattadt utdrag
ur ett grekiskt original, men som i själfva verket
tillkom på 600 talet. En annan Cosmographia Aethici
fanns äfven, till stor del baserad på en kosmografi
från 5:e årh., hvilken utgör anteckningar efter en
skolmästare Julius Honorius[3]. Dessa böcker
voro afsedda för skolbruk och innehålla egentligen blott
namn, men voro högt skattade under medeltiden.
En af de mest kände af tidens geografiska författare
är KOSMAS INDIKOPLEUSTES eller INDOPLEUSTES från
Alexandria, hvilken såsom munk skref en »Kristlig
topografi» i 12 böcker, troligen vid midten af 6:e
årh.[4] Innan han blef munk hade
han varit köpman och i denna egenskap besökt Ceylon och
Indien kanske äfven Zanzibar, om hvilka länder han kunde
meddela nya underrättelser. För öfrigt är han mest känd för
sina besynnerliga åsikter om jordens form och solens gång
kring henne, hvilka på annat ställe skola omtalas. Som
exempel på hans trovärdighet kan anföras, att han
påstod sig hafva sett de vagnshjulspår, som Israels
barn lämnade efter sig under sin vandring genom öknen.
Kyrkofädernas skrifter äro af betydelse äfven för
geografien, dock hufvudsakligen för uppfattningen
af tidens allmänna geografi; vi förbigå dock likväl
dem i detta sammanhang, då dessa författare ej kunna
hänföras till de egentlige geograferna.
I Västerlandet synes Ravenna, där Theodosius II lät
utarbeta en karta öfver det romerska riket, hafva
varit en medelpunkt för geografiska studier[5]. Af de
källskrifter, som här utan tvifvel funnos samlade,
har en Ravennabo begagnat sig för att åstadkomma en
geografisk handbok. Det är den okända författaren
till det arbete, som kallas Ravennatis Anonymi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
