Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra perioden (Den äldre medeltiden, omkr. 400-1250)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cosmographia[1]. Om sig själf nämner han, då han
talar om Ravenna[2] »in qva licet idiota
ego – genitus sum». Han var icke någon lärd man, och
hans verk är blott en kompilation. Han har vid sin
uppräkning af geografiska namn följt en förut uppgjord
karta. Dennas kant delade han i 24 lika delar eller
timmar (horæ). De 12 söder om midtellinjen (ekvatorn)
voro dagens timmar (horæ diei), de tolf norr om
den nattens (horæ noctis). Sedan uppräknar han de
länder, som hörde under hvar timme, såsom Indien
under dagens första, Persien under dess andra,
Arabien under dess tredje timme o. s. v. Europa får
en ovanligt stor utsträckning; dess kust når från
dagens nionde till nattens elfte timme och är sålunda
längre än Asiens och Afrikas tillsammans, däremot
är Europa smalare än de öfriga världsdelarna. Det
skiljes i öster från Asien genom Sinus Hyrkanus
(Kaspiska hafvet) som är en af jordens fyra stora
vikar[3],
de öfriga äro Persiska viken, Arabiska
viken och Medelhafvet (Mare magnum). Afrika får
formen af en liksidig triangel, men kan hos honom
liksom hos de äldre medeltidsförfattarne, som ej
kände Ptolemæos, kringseglas. Till någon verklig
beskrifning af de länder han omtalar höjer sig icke
heller Ravennageografen, utan inskränker sig liksom
tidens andra kosmografer att uppräkna namn. Han
åberopar dock bland de 26 författare han citerar äfven
Ptolemæos »rex et philosophus», sålunda troende,
att denne var en af de egyptiska konungarna. –
Denna kosmografi är sannolikt författad på grekiska i
slutet af 7:e årh., och icke långt därefter utgifven
i utvidgad upplaga, likaledes på grekiska, samt
i det 9:e årh. öfversatt till latin först i sin
kortare, sedan i sin vidlyftigare form. Ur detta
verk har 1118 en GUIDO excerperat sin
Geographica[4].
Troligen har Ravenna-geografen trots sina många
citat användt ett itinerar som hufvudkälla. Det synes
som om arbetet aldrig varit kändt utanför Italien,
och dess inflytande har varit obetydligt.
En samtida till Ravennageografen var den för sin
lärdom och fromhet frejdade anglosachsiska munken
BEDA VENERABILIS[5] (673–735). Ehuru han, som i
sina geografiska skrifter ofta stöder sig på den icke
mindre lärde ISIDORUS HISPALENSIS eller ISIDORUS
från Sevilla (omkr. 560–636), hufvudsakligast har
betydelse för den allmänna geografien, har han i
slutet af sitt arbete Liber de natura rerum lämnat
en kort skildring af jordens länder. Han anser att
Asien är lika stort som Europa och Afrika tillsammans
och skiljes från det förra genom Tanais, från det
senare genom Nilen. Beda är den mest berömde af de
många lärde, som vid denna tid gjorde de Brittiska
öarna till västra Europas i andligt afseende mest
framstående land. Bland hans inom geografiens historia
märkliga landsmän nämna vi konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
