- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
68

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra perioden (Den äldre medeltiden, omkr. 400-1250)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kom han ända till Irland, där han och hans folk
gjordes till trälar. Men Karlsefne och de öfriga
drogo söderut och funno här en flodmynning och ett
ställe (Hóp), där det verkligen fanns »själfsådda
hveteåkrar»[1]
på de lägre ställena vid floden, medan
det högre upp växte vildt vin. Här fingo de under
vintern (1004–5) också besök af skrälingar[2] (indianer)
med hvilka under vintern drefs någon byteshandel,
men hvilka senare sökte fördrifva främlingarne. Väl
segrade grönländingarne, men de beslöto dock
att återvända till Straumsfjord, där Karlsefne
stannade följande vinter (1005–6). Emellertid
ställde kvinnorna till inre strider, hvilka torde
hafva bidragit till att man följande sommar beslöt att
vända hem. Karlsefnes eget fartyg nådde också Grönland
1006, men det andra drefs åt öster till Irlandshafvet,
där det förliste, och blott hälften af folket räddade
sig till Irland[3].

Inga isländska källor tala om något vidare
kolonisationsförsök i Vinland; däremot skall Grönlands
förste Biskop Erik Gnupsson år 1121 hafva »dragit ut
att söka Vinland», hvilka ord väl beteckna, att han
icke fann det; och år 1347 omtalas, att till Island
kom ett litet grönländskt skepp, som hade varit i
Markland, sannolikt för att hämta timmer[4]. Det har
antagits, att det var någon berättelse härom, som
föranledde bröderna PIZZIGANI att på sin karta af
1367 väster om Irland uti Atlantiska hafvet förlägga
en ö Brazil (»skogön»). Med säkerhet kan man däremot
påstå, att Columbus icke alls haft någon kännedom om
dessa upptäckter på vårt västra halfklot, och de kunna
därför icke hafva inverkat på hans resa. – Icke heller
afser ett hos några isländska källor under medeltiden
förekommande namn Stor-Irland eller de Hvite männens
land Vinland, utan myten härom har sin grund i Dicuils
berättelse om att irländska munkar varit bosatta på
Island eller, som han säger, Thule, hvilket gifvit
isländarne anledning att skapa detta Stor-Irland[5].


[1] Detta »hvete» var det s. k. indianriset
eller Wild Rice (Zizania aquatica eller Hydropyrum
esculentum) som växer utefter Amerikas östra kust
upp till 50° STORM, Studier etc. 345.
[2] Med
detta namn betecknade grönländarne i senare
tid
eskimåer, efter hvilka de väl funnit några
byggnadslämningar i de trakter, där de först
slogo sig ned, men hvilka redan förut för den bättre
hval- och säljaktens skull lämnat södra Grönland.
Nordboarna hade sålunda icke vid den tid,
som det här är fråga om och knappast förr än i
12:e årh. gjort direkt bekantskap med eskimåerna.
Utan namnet användes här om indianerna, STORM,
Studier etc., 347 ff.
[3] Den källa, som STORM lägger till grund
för den här efter honom relaterade skildringen, är Eiriks
Saga Rauda,
som finnes i en gammal handskriftsamling
Hauksboken. I en annan sådan, känd under
namnet Flatöboken, berättas händelserna på ett
olika sätt; det är ej Leif utan en f. ö. okänd man
BJARNE HERJULFSSON, som först upptäcker Amerika,
redan 985, och först 16 år därefter har Leif
Eriksson rest dit, samt då gjort de upptäckter, som
Hauksboken tillägger Karlsefne. Efter honom göras
flera ytterligare expeditioner till Vinland, nämligen
af Thorvald Eriksson, af Thorstein, hvilken dock ej
kom fram, af Karlsefne och af Erik den rödes dotter
Freydis; sålunda in alles fem. STORM, Studier 308
ff. visar dock, att denna berättelse, hvarpå man förr
brukat bygga historien om Amerikas första upptäckt,
alldeles saknar trovärdighet gent emot Hauksboken.
[4] STORM,
Studier etc. 365.
[5] Se
STORMS utredning härom i Studier etc. 355 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free