Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra perioden (Den äldre medeltiden, omkr. 400-1250) - IV. Kartografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast i det mellanliggande området kunde människor
finnas. Jordklotslärans anhängare, såsom Basilius,
trodde, att en motsvarande zon fanns äfven på det
södra halfklotet.
Vindarne äro luft i rörelse, säger Severianus och
andra, men de flesta inlåta sig icke på frågan om
hvad som sätter luften i rörelse. Isidorus gissar på
en hemlig rörelse af himmelska och jordiska kroppar
(occultiore motu cælestium vel terrarum corporum),
Athanasius (omkr. 640–680) på månen. Dock var
Aristoteles lära den vanligaste, att vinden vore en
följd af växelverkan mellan våt och torr luft.
IV. Kartografi.
Från den äldre medeltiden äga vi omkring ett
dussin kartor[1], men flera hafva funnits, hvilka
nu förkommit. Äfven på detta område stodo tidens
prestationer mycket lågt, en följd däraf, att man
icke kände Ptolemæos kartverk utan konstruerade efter hvad man
ansåg att bibeln lärde. Den äldsta af dessa kartor är
Kosmas Indikopleustes’, och den utgör en kartografisk
framställning af hans egendomliga läror om jorden. Här
är sålunda jorden en regelbunden rektangel, omsluten
af haf på alla sidor. Från väster intränger en
lång vik, Medelhafvet, som i sin ordning bildar några
<bildtext>
Fig. 5. Världskarta af Kosmas Indikopleustes.
(Original i Laurent. Bibi. i Florens.)
</bildtext>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
