Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra perioden (Den äldre medeltiden, omkr. 400-1250)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1099 i Ceuta, död mellan 1175 och 1186). Han kallades
under medeltiden ofta efter sitt hemland »geographus
nubiensis». Han hade studerat i Cordova, besökt
Lissabon samt Frankrikes och Englands kuster och har
enligt egen uppgift äfven varit i Asien. Vid denna tid
regerade i Sicilien Robert Guiscards brorson ROGER II
(död 1154), som äfven underlade sig stora sträckor
af södra Italien, Grekland och norra Afrika. Hans
hof var en samlingsplats för lärde från alla länder,
och här har Edrisi för konungens räkning utarbetat
sitt geografiska arbete[1]. Han kunde därvid begagna
sig af vidlyftiga förarbeten, som Roger under femton
år låtit verkställa bl. a. genom att utsända kunniga
resande till alla delar af den då kända världen. Då nu
Edrisi kunde komplettera dessa källor med sin kunskap
om de arabiske författarne, var han utan tvifvel
den lämpligaste att utarbeta den jordbeskrifning,
som konungen önskade sig. Han afslutade sitt arbete år 1154.
Edrisis verk afsåg egentligen att tjäna såsom
förklaring till några kartor, som han utarbetade,
och som först inristades på ett stort ritbräde,
därefter ingraverades på en silfverskifva af enorm
storlek. Edrisi gaf en fullständig beskrifning af
städer, haf, berg, floder o. s. v. angaf olika
slag af frukter och växter i de olika länderna,
deras industri, seder, religion, språk m. m. Ehuru
silfverskifvan icke längre finnes i behåll, har man
ännu kvar åtskilliga kopior af hans kartor öfver
hvarje klimats olika delar, jämte en öfversiktskarta
af det hela, som Edrisi gjort. Liksom öfriga arabiska
geografer delade han nämligen jorden i sju hufvuddelar
eller klimat börjande vid ekvatorn och gående norr
ut till den bebodda jordens gräns. Några uppgifter
om orternas astronomiska läge gifver han icke. Hans
arbete ansågs under långliga tider som den mest
fullständiga och noggranna geografiska källskrift,
och ända till slutet af förra århundradet tecknades
nästan alla kartor öfver det inre Afrika efter
honom[2]. Edrisi känner Europa bättre än sina
arabiska föregångare, men har ur dem hämtat, hvad han vet
om Asien och Afrika. Han uppräknar en mängd städer
i mellersta Europa och Ryssland samt omtalar äfven
många nordiska namn.
Hans berömdaste efterföljare var ABULFEDA[3],
furste af Hamat i Syrien, född i Damaskus 1273, död
1332. Han skref ett vidlyftigt geografiskt
arbete[4],
som blef färdigt 1321, och hvilket likasom Edrisis
är ordnadt efter klimat, med utsatta längd- och
bredduppgifter. Det åtföljdes af kartbilagor. Abulfeda
meddelar om Levanten, hans hemland, mycket noggranna
uppgifter, och känner äfven Afrika väl, ehuru han
aldrig besökt det. Mindre noga har han reda på
aflägsnare länder, såsom Turkestan, Indien och Kina
och alldeles obekant är han med Europa och de områden
i Afrika, som lågo söder om Islams gränsland.
Till sist återstår att tala om IBN BATUTA (1302–1377)
af alla resande till lands den, som dragit fram
öfver de vidsträcktaste områden. Född
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
