Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TREDJE PERIODEN.
(Den senare medeltiden, omkr. år 1250 till 1492.)
Med korstågen, medeltidens största historiska
dåd, börjar en ny period i kulturens historia,
en gifven följd af de nya impulser af olika slag,
som från alla håll måste strömma in på de genom
världens mest civiliserade länder framdragande
västerländske barbarerna och hos dem framkalla
tankar och sträfvanden, som förut varit nästan
okända inom den latinska kristenheten. Detta kom
särskildt geografien till godo, hvilken nu också
höjer sig ur det lägervall, hvari den i nära tusen
år legat åtminstone i Europa. Härtill bidrogo många
förhållanden: den intimare beröringen med den arabiska
civilisationen och den härigenom framkallade lusten
att uppsöka arabernas egna läromästare, de klassiska
författarne, de nya vyer om land och folk, som
Palestina-resorna måste väcka, men framför allt det
ökade handels- och missionsintresset, två faktorer,
hvilka geografien i alla tider haft att tacka för
mycket, särdeles då de, såsom fallet nu blef, drefvo
oförskräckte män till länder, hvilka så godt som
aldrig förut besökts af européer.
Handeln på Medelhafvet hade äfven efter
det västromerska rikets upplösning och
trots folkvandringarnas stormar aldrig fullt
afstannat. Visserligen hade Nord-Afrikas första
pirater, vandalerna, genom sina sjöröfverier
åstadkommit en stagnation, men denna blef ej
långvarig, och snart återtogo de italienska och
sydfranska städerna sina gamla handelsfärder[1], medan å
andra sidan österländska städer såsom Konstantinopel,
Saloniki, Antiochia och Alexandria sände sina köpmän
till västerlandet. Och dessa senare voro de, som
egentligen behärskade denna handel. Den arabiska
öfversvämningen afbröt för en tid denna österlandets
förbindelse med västern, men araberna, som själfva
voro öfverlägsna köpmän, sökte snart återknyta
den för att i dessa trakter finna afsättning för
egna produkter och för dem, som de hämtade från
den aflägsna östern, med hvilken de redan i början
af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
