Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
abbassidernas period (från 750) öppnat en liflig handel
till lands och sjös. Det grekiska riket måste i
följd af sitt läge och andra förhållanden[1] först bryta med sina religiösa och
politiska antipatier mot muhammedanerna, och börja
att besöka deras hamnar; snart trängde Orientens varor
äfven till västerlandet, där de omtalas i Frankrike
redan år 716[2]. Sannolikt
hafva judarne, som ägde landsmän och affärsvänner
på Medelhafvets alla kuster, varit de första
förmedlarne af denna handel[3],
om än de kristna snart togo del däri. Det blef
Italiens folk, som från början gjorde sig till de
förnämsta bärarne af handeln på österlandet, och
detta af många orsaker. Dels hade Italien genom
sitt läge lättast att nå Levanten, särskildt det
Byzantinska väldet, dels ägde den grekiske kejsaren
stora områden i Italien, hvilket måste i hög grad
befordra de Ömsesidiga förbindelserna, dels behöfde
den kyrkliga lyxen i det rika Rom industrialster och
vällukter från österlandet. Alla dessa förhållanden
förmådde de kristna att träda i direkta förbindelser
med muhammedanerna; Karl den store växlade gåfvor med
Harun al Raschid, och på 900-talet säljer Venedig åt
araberna krigsmaterial, som dessa använde i striderna
mot det grekiska riket[4],
medan samtidigt Genua och
Pisa vinna sin första ära som sjömakter i striden
mot saracenerna i det västra Medelhafsbäckenet Äfven
under själfva korstågen gå på detta sätt handel och
krig sida vid sida, men den förra växer ut till större
dimensioner, då de europeiska fartygen nu i tusental
började trafikera orienten, ditförande pilgrimer
och korsriddare, hemförande allehanda orientaliska
varor. Folken lärde närmare känna hvarandra, nya
handelsförbindelser knötos med än aflägsnare trakter,
köpmän och missionärer började intränga till de
länder, från hvilka araberna själfva hämtade de
varor, som de försålde till västerlandet, och dessa
vandringar voro på samma gång de första västerländska
upptäcktsresorna. De började redan på 1100-talet.
Men den från denna tid lifligare handeln och sjöfarten
hafva äfven på andra sätt och i andra delar af världen
åstadkommit en noggrannare kunskap af jorden. Genom
resorna på Medelhafvet utbildade sig italienarne
till medeltidens yppersta sjömän, hvilkas mod och
sjömannaduglighet snart satte dem i stånd att äfven
plöja det Atlantiska hafvets böljor, och detta
ledde till nya upptäckter därstädes. Vidare hafva
italienarne genom sina resor på västra Europa lärt
dess folk navigationens konst och sålunda utbildat
de sjömän, som längre fram skulle fortsätta det verk,
som italienarne börjat.
Äfven norra Europas geografi gagnades genom
handelsuppsvinget i södern. Ty de varor, som fördes
till Italien, stannade icke alla där, utan det mesta
gick vidare, öfver Alperna till Tyskland, utför
de tyska floderna till Nordsjöns och Östersjöns
stränder. Så uppstod äfven här en sjöfart, hvartill
ingen motsvarighet förut förekommit, och följden
däraf blef, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
