- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
126

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men äfven sedan vägen till Kina afspärrats, fortforo
resor till andra delar af Asien. I denna världsdel
inträffade i senare delen af 1300-talet ett par
viktiga politiska omhvälfningar. Den ena gällde
Kina, där, såsom vi sett, mongolerdynastien störtades
1368. Den andra upprörde västra Asien. En stamhöfding
i Ferghana, TIMUR, satte sig år 1369 i besittning af
khanatet Tshagatai och hemsökte därefter ända till sin
död 1405 hela västra Asien med eld och svärd, eröfrade
bl. a. Persien, Armenien och Mindre Asien, där han
slog turkarne 1402, samt Kiptshak, där han framträngde
ända till Moskva. I öster sträckte sig hans välde
till Ganges och Kinas gränser. Äfven detta senare
land sökte han väl taga, men öknarne satte en gräns
för hans framryckande. Därför föredrog han att inleda
fredliga förbindelser med Kina, och en liflig handel
synes hafva bedrifvits mellan detta land och Persien,
och ambassadörer sändes från det ena landet till det
andra[1],
men berättelserna härom hafva ej inverkat på
jordkunskapens utveckling. Timur själf residerade
i Samarkand, hans son i Herat och sedan flyttade
dennes efterträdare till Delhi. Persien gjorde sig
1468 fritt, och den nya turkmenska dynastien i detta
land stod i liflig förbindelse med Venedig[2].

Från Timurs egen tid äga vi två skildringar af resor
till hans länder. Den ena härrör från en kastiliansk
ambassadör RUY GONZALES DE CLAVIJO, som af sin konung
år 1403 sändes till Timurs hof, där han stannade till
1406. Han har efterlämnat en fullständig berättelse om
denna resa[3],
intressant genom teckningen af Timurs hof
och hufvudstad m. m., men några förut okända länder
såg icke Clavijo och hvad han efter hörsägner berättar
om Kina erbjuder icke heller något nytt. – Den andra
är författad af en tysk JOHAN SCHILTBERGER[4] från
trakten af München, hvilken blef turkisk krigsfånge
i slaget vid Nikopolis 1396 och sedermera kom som
slaf i Timurs och andra mongolers tjänst 1403–1427.
I senare delen af hans bok förekomma några skildringar
af orter och länder, som han sett eller hört talas om,
men i det hela bringar han föga nytt på detta område,
utan arbetet har större betydelse i historiskt och
kulturhistoriskt afseende.

Den siste resanden i bortre Asien under den tid vi
här sysselsätta oss med, var köpmannen NICCOLO
CONTI[5] från Venedig (1415–1440?), som


[1] RICHTHOFEN, China I. 620.
[2] En
venetiansk statsman JOSAFAT BARBARO (1436--1452)
kunde också öfver Damaskus, Schiras och Jesd
framtränga ända till Ormudz, där han
hörde talas om en ny uppblomstrande handelsstad på
Malabarkusten, Kalicut. PESCHEL, Gesch. d. Erdkunde
182. YULE I. CXXXIX och CXCVII, där ett utdrag ur
Barbaros berättelse meddelas.
[3] Utgifven i engelsk öfversättning af
C. R. MARKHAM med titel Narrative of the embassy of
R. G. de Clavijo to the Court of Timour at Samarcand
i Works issued by the Hakluyt Society.
[4] Hans
berättelse, som flera gånger trycktes
i Tyskland, finnes äfven i Hakluyt Societys works
under titel The Bondage and Travels of Johann
Schiltberger in Europe, Asia and Africa translated
by J. B. TELFER.
[5] Hans reseberättelse, författad af påfven
Eugen IV:s sekreterare POGGIO på latin, finnes i
KUNSTMANN Kenntniss Indiens im 15. Jahrhundert. München
1863. En engelsk öfversättning gifver R. H. MAJOR, India in
the Fifteenth Century i Works issued by the Hakluyt Society.
Jfr HEYD, Der Reisende Niccolo de Conti. Ausland 1881
och PESCHEL, Abhandlungen zur Erd- und Völkerkunde I,
177--187.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free