Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den sydligaste i Azorgruppen. Liksom Antillia hörde
Brasil till de fabelaktiga öar, hvilkas existens
slutligen troddes, och till hvilka på 1400-talet
upptäcktsexpeditioner utrustades. Ännu in på
1700-talet spåras på kartorna öns namn. – Äfven
några andra smärre öar funnos på medeltidskartorna
ute i Atlanten, och efter Amerikas upptäckt uppdyka
ytterligare två, Mayda och Verde, hvilka liksom de
förra saknade motsvarighet i verkligheten.
För en noggrannare kännedom af Europas västra
kust till Kanalen blefvo italienarnes sjöresor hit
epokgörande. Dessa resor mot norr torde hafva börjat
samtidigt med deras första framträngande mot söder,
sålunda i slutet af 1200-talet. Det första säkert
kända årtalet är 1306, då två genuesiska fartyg
afseglade till England[1]; några år
senare 1318 gå fem venetianska skepp till Antwerpen, och
år 1325 omtalas en handelsexpedition från Venedig till
England. Med kompassens hjälp hafva de skickliga
italienska piloterna småningom åstadkommit en
märkvärdigt trogen kartbild af hela den kuststräcka
de på denna väg passerade. Norr om Kanalen blifva
kartorna mycket ofullständigare, hvilket beror därpå,
att hansestäderna, som behärskade handeln här, icke
begagnade sjökort utan skrifna segelanvisningar. De
notiser, som de sydeuropeiska kartritarne ägde
om norden, måste därför vara mycket ofullständiga,
hvilket till fullo bevisas af deras kartor, om hvilka
vi längre fram skola yttra oss vidare.
De meddelanden, som i tidens litteratur
förekommo om Norden äro också mestadels
bristfälliga. Föreställningen, att den består af öar,
möter så väl i den som på många kartor, om än en
och annan notis eller karta synes antyda, att någon
skaffat sig bättre reda för förhållandena. Bäst
visar sig kunskapen om de nordiska länderna hafva
varit i England, där flera betydande geografer vid
denna tid funnos. Här har äfven ett geografiskt verk
utarbetats, som jämförelsevis vidlyftigt behandlat
Norden och Östersjöländerna i allmänhet. Det är
Geographia Universalis ett slags geografiskt
lexikon från 1200-talet af en anonym författare. Det
är icke tryckt men har legat till grund för ett par
senare arbeten Eulogium från omkr. 1360 och
Higdens Polychronion[2] från midten af samma århundrade,
af hvilka den senare dock äfven i någon mån användt andra
källor, medan Eulogium med några små förändringar
alldeles afskrifver Geographia. Med ledning af
dessa kunde vi sålunda erhålla en bild af norden,
sådan det tecknades i detta arbete.
Danmark (Dacia) är ett land nära Germania. Higden
kallar det en ö[3], Eulogium säger, att det är deladt
i flera öar och provinser. Dess invånare härstammade
från goterna, voro talrika och af en vacker växt
(elegantis staturæ). Svecia var ett område i det
nedre Scythia, fruktbart, ehuru saknande vin, och
med feta betesmarker. Dess folk vore kraftigt och
[4]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
