Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fortsatte Ptolemæos efter dennes egen metod, sålunda
hufvudsakligen uppräknande orter och länder med utsatt
geografiskt läge. Hans verk blef af stor betydelse
för de följande renässansgeograferna, men har icke
varit kändt i norden under det 15:e årh., och hans
karta blef grundvalen för alla kartor öfver norden
ända till midten af 1500-talet.
Till den nordiska geografiens historia från denna tid
hörer slutligen berättelsen om Zeniernas resor. År
1558 utkom i Venedig ett litet arbete, som skildrade
tre medlemmars af den förnäma venetianska släkten
Zeno resor, af hvilka två bröder NICCOLO och ANTONIO
färdats i norra delen af det Atlantiska hafvet. Få
geografiska spörsmål hafva varit föremål för så många
undersökningar och utläggningar som dessa bröders
märkvärdiga resor[1],
och fortfarande äro meningarna mycket delade om hur
man skall bedöma berättelsen och hvad däri meddelas.
Själfva berättelsens hufvudinnehåll är följande.
År 1390[2] begaf sig NICOLO ZENO, som hade en stor
lust att »resa och se världen och göra sig bekant med
seder och språk hos olika folkslag», mot norra Europa
i afsikt att nå England och Flandern. Men här råkade
han ut för en storm och dref många dagar omkring på
hafvet utan att veta, hvar han var. Slutligen träffade
han på en ö, Frislanda, där manskapet och en stor del
af lasten bärgades. Just när en skara af landets folk
stod i begrepp att öfverfalla de skeppsbrutna, kom en
furste med väpnadt folk till stranden, jagade undan
angriparne och tilltalade italienarne på latin samt
tog dem alla i sin tjänst. Han hette Zichmni och ägde
några öar, som hette Porlanda ej långt från Frislanda
mot söder samt dessutom furstendömet Sorant på
fastlandet »beläget mot skotska sidan». Han var kommen
för att eröfra Frislanda. Zeno gick nu ombord på hans
flotta, och man seglade åt väster och eröfrade Ledouo
och Ilofe samt några andra holmar belägna i en bukt
kallad Sudero, hvarest de i en hamn på landet Sanestol
togo några fartyg lastade med salt fisk. Under tiden
hade Zichmni eröfrat hela Frislanda, och till följd af
den nytta Zeno gjort under sjöfärderna i öns närhet,
utnämndes han till riddare och hedrades på alla
sätt. Om allt detta sände nu Nicolo bref till sin
broder ANTONIO och bad honom med några skepp komma
dit, en uppmaning, som denne efterkom. Antonio slog
sig ned i Frislanda, hufvudstaden på den liknämnda ön,
och bodde där i fjorton år. Härunder gjorde bröderna
med Zichmnis flotta ett anfall på ön Estlanda, som
var belägen ett stycke från kusten mellan Frislanda
och Norge, men under återresan förstördes en stor
del af fartygen genom storm. De öfverblifna räddade
sig under Grislanda, en stor men obebodd ö. Snart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
