- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
144

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492) - 4) Kartor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Sönder Jylland. Men så upptäcktes några äldre
kartor, af hvilka de viktigaste voro Olaus Magnus’
af 1539 och Zamoiski kartan, och af dessa framgick
det till full evidens, att Zeniernas karta är ett
maschverk från 1500-talet, mestadels en kompilation af
de nyssnämnda kartorna. Storm (i anförda afhandling)
kommer till det slut, att äfven texten mestadels är
ett falsarium, äfven om idéen till detta kunnat fås ur
något bref från 1400-talet och att många uppgifter i
den, såsom t. ex. om Färöarnes (Frislandas) fiskhandel
och krigen mot Norge, ur historien kunna bevisas
vara osanna[1],
och han sluter sig till den äfven förr uttalade
meningen, att ändamålet med arbetet var att
ådagalägga, att Venedig upptäckt Amerika och icke
dess rival Genua, Columbus födelseort[2]. I
geografiens historia hafva dock både berättelsen och
kartan en stor betydelse. Genom sina noggranna längd-
och breddbeteckningar såg den senare mycket pålitlig
ut, och då hon visade öppet haf norr om Amerika, har
hon bidragit till idéen om en nordvästpassage till
Asien, och den första, som sökte realisera denna
idé, FROBISHER reste också 1576 efter Zenos karta
mot sitt mål. På den vägen skulle väl ej Asien nås,
men däremot, medförde resorna åt detta håll viktiga
upptäckter i området mellan Labrador och Grönland,
hvilka måhända, om denna karta icke funnits, ej skulle
hafva gjorts så tidigt.

4) Kartor.

Världskartorna från början af denna period voro
gjorda efter de principer, som följdes under den
föregående, ehuru den växande kännedomen om jorden
visar sig i en större rikedom på namn, floder
o. d., i en rikare konfiguration af jordytans
kust m. m. Från senare delen af 1200-talet äga
vi ett par märkliga kartor af detta slag, den ena
från katredralen i Hereford i England, den andra
från ett nunnekloster i Ebstorf i Hannover[3]. Några
framstående prof på geografiskt vetande äro de för
visso icke, snarare »framkalla de medlidande med
sina författares geografiska kunskaper»[4]. De hafva
emellertid – liksom alla medeltida jordbeskrifningar
– hämtat sitt innehåll mestadels från den romerska
litteraturen och äro sannolikt själfva gjorda efter
mönstret af romerska kartor. Däri ligger deras värde,
ty då vi icke af den romerska kartograflen själf
äga mer än vägkartan Tabula Peutingeriana, kunna
vi endast genom de medeltida på romerska förebilder
byggda världskartorna, bilda oss en föreställning om,
hur romarne afbildat jorden. Herefordkartan är den
bättre, hvilket särskildt synes, om man betraktar
dess framställning af norra Europa. Dock möter oss
den egendomligheten, att den engelske författaren
låter Skottland vara


[1] Samma uppfattning uttalar STORM i
Studier over Vinlandsreiserne. Aarböger for nordisk
oldkyndighed og hist. 1887, II, s. 368.
[2] STORM,
Zeniernas rejser, s. 21.
[3] Miller
Mappemundi IV och V.
[4] Miller
IV, 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free