Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjökorten[1]. Benämningen loxodromkartor beror därpå,
att kartorna äro öfverdragna med räta orienterande
kurslinier, loxodromer, hvilka på flera ställen af
kartan korsa hvarandra, så att de bilda en slags
kompassros. Något gradnät förekom icke ursprungligen
på portolanerna, ehuru de, då de offentliggjordes
i tryck, ofta förseddes med ett sådant[2]. I midten
af kartan sattes en hufvudkompassros (horisontens
vindros) vanligen med 16 hufvudriktningar och på de
från denna utgående loxodromerna inritades sedan 16
andra rosor, som delades i 32 delar. Kustlinjerna
uppdrogos efter beräkning af afstånd och riktning
och en vårdslöst utförd, femdelad milskala till
uppmätning af distanser inritades vid kanten af
kartan. Det har uttalats olika meningar om, huruvida
landkonturerna infördes sedan loxodromnätet var
färdigt eller förut, men Nordenskiöld förklarar, att
på de kartor han granskat är loxodromnätet uppdraget
efter teckningen af själfva kartan och inlagdt på
ett alldeles godtyckligt sätt[3].
Ehuru kompassens missvisning säkerligen var känd
under medeltiden[4], synes ingen hänsyn härtill hafva
tagits vid uppritningen af kompasskartorna.
Portolankartorna saknade hvarje slags projektion,
ty något begrepp om jordens klotform hafva de
ursprungliga portolantecknarne icke haft och sålunda
ej heller känt svårigheten af att på en plan yta
teckna en större del af jorden med riktiga distanser
och inbördes lägen för samtliga på kartan angifna
orter. Ju närmare man genom nya erfarenhetsrön
kom till detta mål, desto mer närmade sig också
kompasskartan Mercators projektion.
De delar af jorden, som bäst afbildas på portolanerna,
äro Medelhafvet, Svarta hafvet, Afrikas västkust
ned till Kap Verde och Europas västra kust till
Nordsjön. Medelhafvets längdaxel, som ej uppmätts
genom direkt segling, drogs dock motsols 11 à 12
grader, hvarigenom Konstantinopel och Svarta hafvet
förlades för långt i norr. Däremot är Medelhafvets
form för öfrigt väl återgifven och dess längd icke
såsom hos Ptolemæos öfverdrifvet stor. De små öar,
som för de sjöfarande nog voro viktiga, om än i
geografiskt afseende obetydliga, gjordes alltid för
stora, likaså uddar och bukter[5]. I de inre delarna
af länderna bry sig portolanerna vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
