- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
146

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sjökorten[1]. Benämningen loxodromkartor beror därpå,
att kartorna äro öfverdragna med räta orienterande
kurslinier, loxodromer, hvilka på flera ställen af
kartan korsa hvarandra, så att de bilda en slags
kompassros. Något gradnät förekom icke ursprungligen
på portolanerna, ehuru de, då de offentliggjordes
i tryck, ofta förseddes med ett sådant[2]. I midten
af kartan sattes en hufvudkompassros (horisontens
vindros) vanligen med 16 hufvudriktningar och på de
från denna utgående loxodromerna inritades sedan 16
andra rosor, som delades i 32 delar. Kustlinjerna
uppdrogos efter beräkning af afstånd och riktning
och en vårdslöst utförd, femdelad milskala till
uppmätning af distanser inritades vid kanten af
kartan. Det har uttalats olika meningar om, huruvida
landkonturerna infördes sedan loxodromnätet var
färdigt eller förut, men Nordenskiöld förklarar, att
på de kartor han granskat är loxodromnätet uppdraget
efter teckningen af själfva kartan och inlagdt på
ett alldeles godtyckligt sätt[3].

Ehuru kompassens missvisning säkerligen var känd
under medeltiden[4], synes ingen hänsyn härtill hafva
tagits vid uppritningen af kompasskartorna.

Portolankartorna saknade hvarje slags projektion,
ty något begrepp om jordens klotform hafva de
ursprungliga portolantecknarne icke haft och sålunda
ej heller känt svårigheten af att på en plan yta
teckna en större del af jorden med riktiga distanser
och inbördes lägen för samtliga på kartan angifna
orter. Ju närmare man genom nya erfarenhetsrön
kom till detta mål, desto mer närmade sig också
kompasskartan Mercators projektion.

De delar af jorden, som bäst afbildas på portolanerna,
äro Medelhafvet, Svarta hafvet, Afrikas västkust
ned till Kap Verde och Europas västra kust till
Nordsjön. Medelhafvets längdaxel, som ej uppmätts
genom direkt segling, drogs dock motsols 11 à 12
grader, hvarigenom Konstantinopel och Svarta hafvet
förlades för långt i norr. Däremot är Medelhafvets
form för öfrigt väl återgifven och dess längd icke
såsom hos Ptolemæos öfverdrifvet stor. De små öar,
som för de sjöfarande nog voro viktiga, om än i
geografiskt afseende obetydliga, gjordes alltid för
stora, likaså uddar och bukter[5]. I de inre delarna
af länderna bry sig portolanerna vanligen


[1] Sålunda alltid af NORDENSKIÖLD, som anser
det vara bättre än det långa och allt för lärda namnet
loxodromkartor; »kompasskarta» ogillar han därför,
att en del af dessa sjökort antagligen äro äldre än
bruket af kompass på fartyg. Facsimile Atlas, s.
46.
[2] Däremot
voro kartor öfver länder bortom portolanens
område ofta från början fullständigt graderade. Den
första icke Ptolemæiska karta, som försetts med
latitud och longitudgrader är Claudii Clavi öfver
Norden.
[3] NORDENSKIÖLD,
Periplus 17.
[4] Enligt en uppgift i THÉVENOT’S
Receuil de voyages (Paris 1681) skall PETER ADSIGERIUS
år 1269 hafva iakttagit kompassens deklination, men någon
närmare bekräftelse härpå finnes icke. HELLER, Gesch. der
Physik I. 396.
[5] STEGER,
Untersuchungen über Italien. Seekarten
des Mittelalters, 26 ff., uppvisar att sjökartorna
voro gjorda efter större skala i västra Medelhafvet
och i dess östligaste delar än i midten. Här
sjunker skalan till 1:9 mill. eller 1:8 mill.,
medan Iberiska bäckenet är framställdt i 1:6,935,000
och östra Medelhafvet i omkr. 1:7 mill.
Detta beror därpå att portolankartorna utarbetats
efter äldre specialkartor i olika skala, delvis gjorda
innan kompassen var känd; däraf orienteringsfelen i
Medelhafsbäckenet. Samma åsikt har sedan utvecklats
af Stegers lärare H. WAGNER i ett föredrag vid XI
tyska geografdagen (1895).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free