- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
167

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1479[1]. Toscanellis karta
finnes icke längre kvar hvarken i original eller
i kopia, men så många upplysningar finnas om henne,
att man kunnat rekonstruera henne[2],
och sannolikt är det äfven
denna karta, som legat till grund för framställningen
på Martin Behaims glob 1492. Den del af Asien, som
enligt Toscanelli låg närmast Europa, var den stora
ön Cipangu (Japan), som är förlagd rätt i väster
om Kanarieöarna, på föga längre afstånd från den
västligaste af dem, än de lågo ifrån Spanien.

Mottagandet af dessa dyrbara meddelanden från
Toscanelli har haft ett märkligt inflytande
på Columbus. Från denna stund litar han
blindt på allt, hvad Toscanelli sagt, intet tvifvel
finnes längre för honom, att allt måste se ut,
just såsom Toscanelli tecknat det, och icke ens
hans egna ögons vittnesbörd kunde längre fram
komma honom att betvifla, att det verkligen var Asien,
som han uppnått. Kartan blef hans vägvisare på den
första resan, och Las Casas medgifver, att hela resan
var »fotad på denna karta». Man har till och med
velat påstå, att han först genom Toscanelli fått sina
upptäcktsidéer[3], hvilket säkerligen är en öfverdrift,
äfven om man medgifver, att de först genom dennes
bref erhöllo den bestämdare formen af ett verkligt
förslag, på hvars genomförande han insatte hela sin
energi.

Först vände han sig till Portugals konung
Johan II, sannolikt 1483[4], men fick afslag på
sin begäran att få leda en expedition i den nya
riktningen. Dä strax därefter hans hustru afled,
lämnade han detta land (1484) för att slå sig
ned i Spanien. Äfven här ville man icke lyssna
till hans planer, ehuru han fick en mäktig gynnare i
hertigen af MEDINA CELI, som under två år hade honom
som gäst. År 1486 fick han plats i statens tjänst
och följande vinter (1486–87) hänvisades
hans förslag till pröfning af en junta i Salamanca.
Till dess afstyrkande utlåtande har Columbus själf
mest bidragit, ty häri uppträdde nu liksom
alltjämt sedan på ett högst öfverspändt sätt,
stödde sina argument på bibelcitat, och framhöll
sig såsom ett »treenighetens sändebud» att
sprida kristendomen bland hedningarna; enligt
hans beräkningar skulle världen snart förgås,
men först skulle hedningarna omvändas. Liknande
fantasier uttalar Columbus ända till sin död, och
det är på grund af denna hans »fromhet»,
som man yrkat, att han borde förklaras för helgon.
Då Salamancajuntan icke omfattade hans idéer, har han
genom sin broder Bartolomeo vändt sig till Henrik
VII i England (1488), till Frankrike (ovisst när),
och möjligen äfven till Venedig[5]. På hertigen


[1] RUGE, Gesch. d. Entdeckungen 227.
Chr. Columbus 57.
[2] KRETSCHMER,
Die Entdeckung Amerikas. Atlas. Tab. VI.
[3] RUGE, Gesch. d. Entd.
225.
[4] Dessutom
än en gång 1485, HARRISSE I. 332.
Den belöning Columbus fordrade af den portugisiske
konungen torde hafva bidragit till dennes afslag;
Columbus begärde nämligen adelskap för sig
och sin familj, titeln amiral öfver världshafvet,
ämbete och titel af vice konung och ståthållare för
lifstiden öfver alla upptäckta öar och fastländer,
en tiondel af alla kungliga inkomster i guld,
silfver, pärlor, ädelstenar, metaller, kryddor
o. s. v. samt slutligen att i all sjöfart för egen
del få deltaga till en åttondel af hvarje skeppslasts
värde. RUGE. Chr. Columbus 67.
[5] HARRISSE I.
330--340.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free