- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
170

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alldeles folktomma (redan 1525) och ägde för
spanjorerna sedan intet värde, hvarför man icke heller
höll reda på deras namn. Då engelsmännen på 1630-talet
togo dem i besittning, erhöllo de nya namn, och det
är under sådana förhållanden lätt begripligt, att det
numer blir ganska svårt att säga, hvarest Columbus
först landsteg. Den korta beskrifning han lämnar af
ön, synes dock göra det sannolikast, att Guanahani
varit den ö, som i våra dagar kallas <i>Watling
Island[1].</i>

Från S. Salvador styrde Columbus mot sydväst
till Long Island, som han kallade Santa Maria, och
därifrån till Great Exuma, åt hvilken han gaf namnet
Ferdinandina. Hvad han under dessa segelturer sökte,
var guldlandet, hvilket infödingarna på S. Salvador
påstått finnas i ett land, som de kallat Saomet och
utpekat mot söder. Därmed menades den n. v. ön
Crooked Island, som han påträffade under resan
från Ferdinandina, och åt hvilken han gaf namnet
Isabella. Här fick han emellertid uppgifter om en
stor ö i söder, hvilken invånarne kallade Colba
(Cuba) och mot den bröt han upp den 24 oktober,
säker om, att han nu skulle nå Cipangu. Cuba sågs
på kvällen den 27, och följande morgon seglade
han in i en praktfull flodmynning, sannolikt Port
Nipe. Infödingarna sade honom, att landet var en ö,
och till en början trodde han det, men snart ändrade
han åsikt och skrifver i sin dagbok d. i nov.,
att Cuba vore fastlandet, och att han nu befann sig
högst 100 spanska mil från Ouinsay och Zaiton. Att
uppsöka storkhanen blef nu hans närmaste uppgift,
och därför sände han in i landet ett par spanjorer,
hvilka under sin vandring första gången gjorde
bekantskap med tobaksrökning. Sedan de återkommit,
styrde han utefter kusten åt väster till omkr. 77°
30’ v. Gr. där han vände om den 13 nov. Nära Cubas
östra udde öfvergafs han af skeppet Pinta den 21
dec., enär dess kapten Alonso Pinzon på egen hand
ville uppsöka guldlandet. Den 6 dec. nådde han
Hayti, som han kallade Espagnola och som föreföll
honom ännu härligare än Cuba. Här strandade den 24
dec. amiralskeppet Santa Maria och blef vrak, men
besättningen och en stor del af lasten räddades till
Niña. På Hayti beslöt han att anlägga en koloni,
helst icke alla rymdes på det enda fartyg, han nu
hade kvar, och 39 spanjorer stannade där, medan
Columbus själf den 4 jan. 1493 tog afsked af dem och
styrde mot hemlandet. Två dagar senare stötte han
åter tillsammans med Pinta, som under tiden besökt
Great Inagua (i Bahamagruppen) och östra
Hayti[2]. Båda
fartygen följdes nu utefter Haytis östra kust, hvilken
de lämnade den 16 januari för att åter styra ut på
oceanen[3]. Efter en månads resa anfölls Columbus skepp
af en häftig storm, som hotade det med undergång. Med


[1] Denna åsikt hafva bl. a. PESCHEL, Gesch. der
Entdeck. 200, och RUGE, Gesch. d. Entdeck. 253, medan
HARRISSE anser Guanahani hafva varit antingen Acklinön
eller Samaná I. 453--4. Andra öar, som han gissat på,
äro Cat Island, Mariguana och Turks Island.
[2] Alonzo Pinzon hade före Columbus
upptäckt Hayti.
[3] Under återresan smög Alonso Pinzon sig den 23
januari åter bort från Columbus för att först framföra
den stora nyheten till det spanska konungaparet.
Hans afsikt misslyckades emellertid, enär Columbus
framkom till Palos samma dag som Pinzon. HARRISSE I.
414 not.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free