Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landskapet Mangi. Under återresan från Cuba seglade
han förbi södra kusten af Jamaica och Hayti samt
återkom på denna väg till Isabella, där han mötte sin
broder Bartolomeo, som han icke sett på åtta år, och
hvilken nyss anländt med tre karaveler. Oordningen
i kolonien hade under vice konungens frånvaro
stigit till sin spets, och en del af de missnöjda
bemäktigade sig nu Bartolomeos fartyg samt återvände
till Spanien, såsom nyss nämndes. De af spanjorerna
brutalt behandlade indianerna började bekriga
sina plågoandar, men blefvo fullständigt kufvade
1495. Slutligen beslöt Columbus för att erhålla någon
hjälp i sitt trångmål att återvända till Spanien och
kvarlämna sin broder som vice guvernör. Den 10 mars
1496 lämnade han med två fartyg Hayti och landade
den 11 juni i Cadiz.
Columbus tredje resa. Ehuru
Columbus genom sitt prunkande uppträdande och sina
djärfva påståenden, att han nu i Hayti funnit Salomos
Ophir, gjorde ett visst inflytande, i synnerhet på
drottningen, blef det dock genom det pågående kriget
med Frankrike omöjligt att genast skaffa honom det
understöd, han begärde. Icke heller gick det nu så
lätt att få folk, som frivilligt ville våga ett nytt
kolonisationsförsök, ty de utvandrare, som återvändt,
hade ej några lockande nyheter att omtala. Därför
utverkade Columbus, att alla brottslingar, som voro
dömda till deportation, skulle sändas till Indien,
men härigenom skadade han naturligtvis i hög grad
sitt land. Först den 30 maj 1498 kunde han slutligen
afsegla med sex skepp, denna gång från San Lucar de
Barrameda vid Guadalqvivirs mynning. För att undvika
franska kapare styrde han på en omväg till Madeira,
därifrån till Kanarieöarna, där han delade sin
flottilj och sände en del rakt åt väster till Hayti
efter samma kurs, som han följt 1493; med den andra
fortsatte han till Kap Verdes öarna och därifrån åt
sydväst. Afsikten var att uppsöka den heta zonen,
som man trodde frambringa de dyrbaraste produkterna,
guld och ädla stenar. Då han emellertid snart råkade
ut för vindstilla och stark hetta, öfvergaf han den
inslagna kursen och styrde mot väster samt kom den
31 juli till en ö, som han kallade Trinidad. Den
var väl bebygd, men man lyckades ej fånga någon af
invånarna. Han seglade utefter öns södra kust in i
Pariaviken. Härunder visade sig hafvets yta upprörd
af hvirflar och strömmar, en följd däraf, att armar
af Orinocodeltat här blanda sitt vatten med den
öster ifrån inrusande ekvatorialströmmen. Mycket
förvånad blef han däröfver, att Pariavikens
ytvatten var sött. Sedan han seglat omkring i
viken, lyckades han den 13 augusti att framtränga
genom det fruktade »Draksundet» in i det Karibiska
hafvet. Under denna resa har sålunda Columbus upptäckt
Syd-Amerikas kontinent, hvars natur af fastland han
äfven uppfattade. Han fann där utanför en mycket
stark hafsström åt väster, och han slöt däraf, att
hafsvattnet liksom himmelen rör sig från öster till
väster, samt att detta var orsaken till att de öar,
som utsträcka sig i denna riktning voro långa, men de
som sträckte sig från norr till söder voro smala. Men
vid sidan af dessa riktiga iakttagelser förleddes
han af hvad han såg i dessa trakter äfven till några
fantastiska spekulationer. De väldiga vattenmassor,
som strömmade genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
