Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pariaviken, ådagalade, att Orinoco var en stor flod, och
af deras snabba fart att döma borde floden hafva ett
starkt fall. Men nu syntes inga berg eller höjder
i Orinocodeltat; huru då förklara flodens hastiga
fart? Han tillgrep härför den gamla medeltidsåsikten,
att paradiset vore beläget högre än den öfriga jorden;
att han nu befann sig i dess närhet, var han viss om,
då det ju låg långt i öster. Men paradiset låg ej på
ett berg utan hela jorden i dess närhet höjde sig likt
en jättelik kulle, och det var utför denna som Orinoco
flöt. Jorden vore sålunda icke alls klotformig,
såsom Ptolemæos och andra, som ej kände det västra
halfklotet, lärt, utan hon liknade ett päron, på
hvars uppskjutande del paradiset vore beläget.
Han gjorde dock intet försök att närmare utforska den
nya kust, han påträffat, utan styrde mot nordväst
mellan Testigos öarna och Margarita till Hayti,
dit han ankom den 31 augusti 1498 efter en bortvaro
af 29 månader. Stora oordningar och myterier bland
soldaterna hade under tiden hemsökt ön; Columbus
ankomst gjorde icke slut hvarken på de förra eller
de senare. Han var alldeles för svag att återställa
lugnet bland de oroliga element, som skulle lyda
honom; han underhandlade med de upproriske och sökte
genom eftergifter och landförläningar köpa fred med
dem. I Spanien ökades anklagelserna mot honom, och
drottningen vredgades öfver, att han åter hemsände
slafvar i stället för det guld, han lofvat. Att
kolonien gick sin upplösning till mötes, om Columbus
finge fortfara att leda den, var uppenbart, och man
måste tänka på en ändring. Man begagnade sig härvid
af en af Columbus själf uttalad önskan, att en duktig
öfverdomare skulle sändas dit för att undersöka
stridigheterna på ön. I fullmakten för denne lämnades
honom äfven högsta förvaltande myndighet samt kommando
öfver trupperna. Därmed var faktiskt Columbus afsatt,
och de rättigheter, som han fått sig tillerkända till
belöning, kränkta. Därtill kom, att den person, som
nu skickades som högsta man till Hayti, FRANSISCO DE
BOBADILLA, var en hänsynslös man. Han ankom i augusti
1500, satte sig genast i besittning af makten och
vann den spanska befolkningen genom att lösgifva
dem, som Columbus låtit fängsla, samt arresterade i
stället denne och hans båda bröder Bartolomeo och
Diego och sände dem i kedjor till Cadiz, dit de
anlände i november 1500. Columbus var genom allt
detta så nedbruten, att han fruktade för sitt lif,
och han repade sig aldrig fullt efter denna stöt.
I Spanien väckte Bobadillas förfarande mycket
uppseende, och monarkerna uttalade sitt häftiga
ogillande däraf. De befallte, att Columbus skulle
lösgifvas och läto lämna honom en ansenlig
pänningesumma, så att han skulle kunna på ett
ståndsenligt sätt infinna sig vid hofvet. Han
behandlades här både nu och allt framgent med
stor aktning, men hvad han mest längtade efter
och fordrade, att åter insättas i sina lagliga
rättigheter, det beviljades honom aldrig[1]. Och
man torde få medgifva, att det icke heller kunde
beviljas, om man ville koloniens utveckling och icke
dess upplösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
