Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans lik flyttades 1513 till ett kloster i Sevilla,
där på kistan inristades orden
A Castilla y à Leon[1]
Nuevo Mondo dió Colon[2].
Längre fram, mellan åren 1540 och 1559, fördes
Columbus kvarlefvor till San Domingo på Hayti, där
han själf önskat få sin graf, och begrafdes i stadens
domkyrka. När Domingo 1795 afträddes till Frankrike,
lät en spansk amiral öfverföra liket till Habana,
i hvars domkyrka det högtidligen jordsattes den 19
januari 1796, och sedan Spanien 1898 måst afstå Cuba
till Förenta Staterna flyttades det till Sevilla i
början af 1899.
Felen och förtjänsterna i Columbus karakter framträda
med tillräcklig tydlighet ur skildringen af hans
historia. Här vilja vi blott anmärka, att Columbus
aldrig vunnit någon större popularitet i Spanien. De
stolta spanjorerna synas icke hafva kunnat fördraga,
att det mest berömda storverket i deras lands
historia utförts af en utlänning, och den spanska
historieskrifningen har därför velat så mycket som
möjligt förringa Columbus förtjänster och i stället
sökt framhålla MARTIN ALONSO PINZON såsom första
upphofsman till hela upptäcktsidén eller åtminstone
såsom den, hvars sjömannaduglighet gjorde, att denna
idé kunde realiseras. Detta är emellertid falskt,
ty Columbus tillhörer äran hel och odelad att
hafva återupptäckt Amerika, ehuru han därför icke
var någon stor mästare hvarken i vetenskapen eller
i navigationen[3]. Just i det förhållandet, att han
var en främling, torde ock en bland orsakerna till
hans senare olycksöden vara att söka.
Som bekant åtnjöt icke heller Columbus den rättvisan, att den
nya värld han funnit, uppkallades med hans namn. Det
blef i stället en annan italienare, den framstående
upptäcktsresanden AMERIGO VESPUCCI, som, visserligen
utan något sitt eget åtgörande, blef odödliggjord
genom namnet Amerika. Han företog fem resor till
den nya världen och skildrade fyra af dem i en bok
Quatuor navigationes, som först utkom 1507 och sedan
i flera nya upplagor. Då nu ingen berättelse förelåg
om Columbus resor, uppstod snart den meningen, att
Amerigo Vespucci äfven först upptäckt de länder,
han omtalade, och det låg då nära till hands, att
de skulle uppkallas med hans namn. Den förste, som
gjorde detta, var en tysk lärd MARTIN WALDSEEMÜLLER
eller HYLACOMYLUS, såsom han kallade sig på latin,
hvilken år 1507 utgaf en kosmografi, i hvilken han
omtalar, att nu en fjärde världsdel blifvit upptäckt
af Amerigo Vespucci och därför med goda skäl borde
kallas America[4].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
