Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pilot baskern JUAN DE LA COSA, hvilken, som vi sett,
äfven tjänat under Columbus, och hvilken, sedan han
återkommit från Hojedas expedition, uppgjorde den
första kartan öfver Amerika[1]. Med Hojeda följde
äfven AMERIGO VESPUCCI (född i Florens 1451, död i
Sevilla 1512), hvilken genom sina reseskildringar
först gjorde det nya landet kändt. Hojeda afseglade
den 18 maj 1499 från Cadix först till Kanarieöarna
och därifrån till Syd-Amerika, hvars kust han nådde
i det nuvarande Surinam på omkr. 6° n. b. Härifrån
följdes kusten mot nordväst, hvarunder Essequibo,
Orinocodeltat, Pariaviken samt hela Venezuelas
kust passerades och kustöarna Trinidad, Margarita,
Curaçao m. fl. besöktes. Den 9 augusti uppnådde man
Kap Roman, bakom hvilken Venezuela (Maracaibo) viken
intränger i landet. Man kallade denna vik Venezuela
(lilla Venedig) därför att infödingarne på dess östra
kust byggde sina hus på pålar i vattnet. Äfven i
Maracaibo lagunen inträngde expeditionen, men därefter
fortsattes resan ej längre än till Guajira halfön,
där man vände vid Kap de la Vela och satte kurs på
Hayti. Hemresan gick genom Bahamaöarna, därifrån
man medförde 232 slafvar, och återkomsten till Cadix
inträffade i juni 1500.
I juni 1499 afgick en annan upptäcktsexpedition,
bestående af endast ett litet fartyg under JUAN
PERALONSO NINO, som följt Columbus på hans första
och tredje resa. Utrustningen var bekostad af en
bankir i Sevilla, hvars broder CRISTOBAL GUERRA
medföljde. Man styrde till kusten af Paria, något
sydligare än Columbus varit, besökte Margaritaön och
östra kusten af Venezuela ungefär till La Guaira,
dit de kommo 14 dagar före Hojeda, samt lyckades
genom fredlig byteshandel med infödingarne komma
i besittning af 96 skålpund vackra pärlor, hvarför
kusten också på Cosas karta kallas Costa de perlos. I
April 1500 återkommo de till Spanien, där det rika
utbytet af denna resa eggade till nya företag.
Äfven två andra expeditioner afseglade detta år 1499
från Spanien. Familjen Pinzon i Palos hade utrustat
den ena, som fördes af VINCENTE YAÑEZ PINZON, hvilken
den 26 januari 1500 stötte på den brasilianska kusten
vid 8° s. br. och vid den udde, som portugiserna sedan
kallade Kap San Agostinho. Under resans fortsättning
mot norr utefter kusten passerade Pinzon Syd-Amerikas
östligaste udde San Roque, och upptäckte mynningen af
en oerhörd flod Amazon, på hvars stränder han intog en
last af »brasil-trä» samt fångade infödingar. Sedan
fortsatte han utefter kusten och genom Pariaviken,
upptäckte på andra sidan om Trinidad ön Tobago,
angjorde flera af små Antillerna och Hayti samt
slutade med att jaga slafvar på Bahamaöarna, hvarefter
han återvände till Spanien, dit han anlände den 30
september 1500. Pinzon hade alltså upptäckt Brasilien
redan några månader innan Cabral drefs till dess kust.
Nästan samtidigt med Pinzon afseglade DIEGO DE
LEPE i december 1499 åt samma håll och träffade
Brasiliens kust ungefär på samma ställe i trakten
af Kap S. Agostinho. Efter hans uppgifter uppgjorde
sedan ANDREAS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
