- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
180

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Exploration, Maps and cartography, Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MORALES en karta öfver dessa trakter, hvilken
tjänade som ledning för senare spanska sjöfärder
hit, och på hvilken Syd-Amerikas östra spets först
framträdde. Det är därför icke alldeles omöjligt, att
Lepe, såsom det berättas, äfven seglat en sträcka
åt söder. Hans hemresa gick samma väg som straxt
före honom Pinzon farit, och han hemkom i slutet af
år 1500[1].

Den närmaste följden af Peralonso Niños i
ekonomiskt afseende så framgångsrika färd var att en
rik notarie i Triana RODRIGO DE BASTIDAS
utrustade två karaveler till nya upptäckter. Han
följde äfven själf med, men då han ej var sjöman,
lämnade han befälet åt JUAN DE LA COSA, som medtog
ANDREAS MORALES såsom pilot. De afseglade i oktober
1500 och kommo till Venezuelaviken och utforskade
kusten väster om den, sågo Sierra Nevada de Sancta
Marta och Magdalenaflodens delta samt inträngde
i Urabaviken och följde sedan Panamakusten till
Punta S. Blas, sålunda till ungefär samma trakt,
som Columbus i november 1502 uppnådde norr ifrån.

Vid denna tid hade äfven portugiserna framträngt
till Syd-Amerika, af hvilket de togo en stor del i
besittning för sin räkning. Den andra expeditionen,
som afsändes till Ostindien, och som anfördes af
PEDRO ALVAREZ CABRAL, höll en så västlig kurs, att
den af ekvatorialströmmen och passadvindarna fördes
i närheten af Brasiliens kust (mellan den 21 och
24 april 1500). Från 17° s. br., där Cabral torde
hafva träffat denna kust, seglade han ett stycke åt
söder, innan han den 3 maj styrde ut på hafvet mot
Indien. Det är häraf tydligt, att äfven om Columbus
icke kunnat realisera sina planer, skulle Amerika
likväl ändå snart hafva blifvit upptäckt. Man brukar i
allmänhet beteckna Cabral som Syd-Amerikas upptäckare,
men som vi sett, är det Columbus, som först nått
denna kontinent, och äfven Brasiliens kuster hade
före Cabral besökts af både Pinzon och Lepe. Cabral
kallade det land, han sett, Terra de Santa
Cruz[2],
hvilket namn portugiserna snart utbytte mot Brazil,
i följd af den myckenhet färgträ, som de träffade på
dess kuster. När Cabral fortsatte resan till Indien,
hemsände han kapten GASPAR DE LEMOS till Portugal för
att meddela om den gjorda upptäckten. Med anledning
häraf afgick i maj följande år 1501 en liten flottilj
på tre fartyg från Lissabon för att närmare undersöka
landet, och med denna följde AMERIGO VESPUCCI, som
nu trädt i portugisisk tjänst. Anförarens namn är
obekant, enär Vespucci, genom hvars bref resan är
känd, icke omtalar det. Flottan nådde Syd-Amerikas
kust på 5° s. br. vid


[1] Med någon af de båda sistnämda
expeditionerna anses vanligen Amerigo Vespucci
hafva gjort sin andra resa till den nya världen,
enl. HUMBOLDT med Pinzon, enligt D’AVEZAC med
Lepe, hvilken senare mening RUGE ansluter sig till
(Gesch. d. Entd. 329). Men då Hojeda, i hvars färd
han deltagit, icke återkom till Spanien förr än öfver
ett halft år efter sedan Pinzon och Lepe afseglat
därifrån, är det omöjligt inse, huru Vespucci skulle
hafva kunnat gå med någon af dem. Själf omnämner
han icke namnen på cheferna för de expeditioner, som
han medföljde, så att man endast genom att jämföra
hans reseberättelser med hvad man eljes vet om resorna
kan afgöra med hvilken känd expedition han gick.
[2] Möjligen äfven Isla de Vera
Cruz,
ty landet ansågs vara en ö. KRETSCHMER,
Die Entd. Amerikas 369.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:19:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geohist/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free